Kärt återseende!

(eller: Knockad av växtkraften!) 

I morgon börjar skolan igen och jag har just landat med mitt pick och pack på Norrviken. Jag laddade för en kvällstur i parken och det var verkligen ett kärt och känslosamt återseende. Det har hunnit gå en och en halv månad sedan jag senast var på Norrviken och det är fantastiskt mycket som har vuxit upp sedan dess. Jag minns vårens hårda slit med våra olika projekt; köksträdgården, renässansträdgården, vinterträdgården, utställningsväxthuset, nordtyska trädgården och inte minst våra entrérabatter. Vi kämpade otroligt hårt för att få allt på plats innan vi lämnade skolan och Norrviken inför sommaruppehållet och trotsade både regn och sena kvällar.

Entrérabatterna har fått en rejäl skjuts av långvarig värme och (till slut) välbehövligt regn. Många av dem är fantastiskt  ljuvliga och jag ska ta mig en ordentlig runda med kameran endera dagen. Men jag tappade verkligen hakan när jag fick se min egen rabatt, "Grönt är skönt", den hade vuxit till oigenkännlighet. Inte vackert dierkt, men jag fick mig ett riktigt gott skratt. Och jag är trots allt ganska stolt över att jag faktiskt lyckades få mina purjolökar, som jag införskaffade från grönsaksdisken i en av ortens livsmedelsbutiker och utan pjosk bara tryckte ner i jorden, att blomma!

Min första skiss av rabatten. Jag såg framför mig grönsaker i olika färger och former som bildade ett tydligt mönster. Såhär presenterar jag min rabatt för besökarna:

"GRÖNT ÄR SKÖNT - För mig är grönsaker mer än enbart nyttoväxter. Förutom att de är fantastiskt roliga att driva upp från sådd till skörd, älskar jag dem för att de är så vackra, inte minst i den kreativa köksträdgårdens fantasifulla kompositioner. Deras skönhet, spännande former och mångsidighet väcker min lust att odla. Därför vill jag hylla dem med en helt egen tolkning av begreppet grönt är skönt. Alla växter i min rabatt är ätliga, även blommorna. Varsågod, sträck in en hand och provsmaka!"

Här följer en liten bildkavalkad av min rabatt - från planeringsstadiet till dagens, eh..., grönsaksdjungel. Voilà!

I början av mars. Snön låg i drivor och täckte halva stammen på päronträdet som står i min rabatt. Känns oerhört längesen.

I slutet av april kom första jordlasset på plats. Vi har haft en riktigt bra dialog med Rölunda Gård, som sponsrade alla elever med jord, gödsel och täckmaterial.

Sådärja, nu är det bara att börja plantera ut alla småplantor som jag har sått, pysslat, vattnat, täckt med fiberduk, flyttat ut och in och ut och in och ut och in....

 

Okejdå, jag får väl erkänna att just purjolökarna inte kommer från någon av mina fröpåsar. Det var ett roligt experiment som faktiskt lyckades.

I början av maj. Här testar jag min krukidé.

Mitt fina smidestorn som jag är så glad över. Det är Johan Hoffman på Hoffmans smide i Båstad som har tillverkat det åt mig efter en ritning som jag hittade på Claus Dalbys blogg. Ett stort tack till er båda!

Den 21 juni. Nu börjar man ana rabattens struktur.

"Krukspirorna" har Johan Hoffman tillverkat efter mina skisser. 

Första purjolöksknoppen!

Mangold på nära håll. Jag planterade en liten häck av sorten 'Bright Lights' längst ut mot gången. Under mangolden skymtar täckmaterialet som jag använder, nämligen kakaoflis. Det var spännande att testa ett för mig nytt material som enligt den svenska leverantörens utsago håller både sniglar och ogräs borta från planteringarna.

En serpentin av palmkål som kantas av 'Lollo Rossa'

Krukor på rad...

Älskade purjolöksknopp.

I början av juli hade rosenbönorna svingat sig hela vägen upp i smidestornet.

I slutet av juli såg rabatten ut så här.

Bronsfänkålen i rabattens bakkant är en ny bekantskap som jag definitivt ska återkomma till.

Solrosorna har en given plats i köksträdgården!

Blommande purjolök!

Ikväll var jag endast utrustad med min mobilkamera. Det var lite för mörkt för att det skulle bli några bra bilder, men den här kanske ger en liten hint om hur mycket det har vuxit sedan sist.

Purjolöken blommar fortfarande med blommor stora som tennisbollar. Det kommer inte bli ett år utan min nya favorit i mina egna rabatter därhemma!

Prunus avium, Prunus cerasifera,

Prunus domestica, Prunus laurocerasus, Prunus maackii, Prunus padus, Prunus serrula, Prunus spinosa...... Puh!!!

Sommaren svepte förbi mig med en lång, skön suck. Mina två härliga veckor hos Mandelmanns känns avlägsna och sedan dess har jag inte ägnat vare sig skolan eller bloggandet många minuter. Jag har varit ledig!

Nu har jag smygstartat höstterminen lite grand och gör två veckors praktik. Privata omständigheter har gjort att jag inte är på Österlen och Mandelmanns som planerat, utan istället på Nisses Växter i Uddevalla - ett mer än värdigt alternativ. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Prunus på längden och tvären
Vår lärare skickade med oss en skön sommarhälsning i form av den nätta uppgiften att lära oss närmare 170 träd och buskar till höstens terminstart. Nyligen fick vi veta att vi ska tenta av dessa redan första skolveckan. Det kommer att bli en tuff uppgift och jag måste erkänna att jag borde ha börjat plugga dessa tidigare. Mycket tidigare. Hur i hela friden ska jag till exempel lyckas se skillnad på alla dessa prunusar?

Men jag har ett ess i skortärmen, nämligen den eminenta Lignosskivan. Det är en CD-romskiva som beskriver över 1000 arter och sorters träd och buskar med text och bild. En fiffig funktion gör att man kan förhöra sig själv på de växter man själv valt ut. Min räddning!

Tack Martin Ågren och Lars Karlsson för hjälpen!

Mer Mandelmanna-mania

Två veckor går snabbt. Jag har just kommit hem efter min första sommarperiod på Djupadals gård i Rörum och ägnar en stund åt att sortera mina intryck och bilder. Det har varit ett par härliga veckor och jag ser det som en förmån att få vara där. Lika glad är jag över att jag ska åka tillbaka i slutet av sommaren och spendera ytterligare två veckor på gården.

Det är ett unikt ställe med en alldeles särskild atmosfär - människor kommer och går och ingen lämnas oberörd över den harmoni som råder.

Här följer några bildnedslag från mina två veckor på Mandemanns Trädgårdar.

Svinmålla så långt ögat kan nå. Ogräset har tagit över odlingen fullständigt, men efter en del letande lyckades vi rensa fram några rader av frilandsgurkor. Eva är också trädgårdsmästarpraktikant och läser på Hvilan.

Ett av gårdens mobila hönshus.

En annorlunda djurbostad. Ett konstprojekt som byggdes upp under tiden jag var där och som ska hysa in både fåglar, får, bin, fiskar, grisar och andra djur som känner för att flytta in. Läs mer om projektet på Mandelmanns Trädgrådsblogg.

Det stora växthuset.

Tomater så långt ögat kan nå. Varje morgon ägnade jag ett par timmar åt att pollinera, binda upp och tjyva tomaterna i det stora växthuet. På vintern fungerar växthuset som natthärbre åt fåren. På våren blandas halmbädden runt med gödslet och utgör stommen till tomatodlingen. Därefter kompletteringsgödslar de bara med lite nässelvatten då och då. Och både tomater och gurkor växer så det knakar!

Här kupar jag rödbetorna med en gammaldags hjulhacka.

Jorden är lätt och består mest av sand. Nåja, arbetet är inte så tungt som det kanske ser ut.

Dammarna blir snabbt algbevuxna, det är bara att hoppa i båten....

... och ge sig ut på algfiske.

Algerna används till att täcka jorden kring träd, buskar och odlingar. De ger både näring och hjälper till att hålla fukten kvar i marken. Här är det en liten katsura-häck som kantats med alger på typiskt Mandelmanna-manér. Man tager vad man haver, helt enkelt. Ibland är det fårull, ibland alger.

Anders, Marie och Joppe rensar delar av dagens skörd som ska användas i cafét eller säljas i butiken.

Lök och vitlök...

 späda morötter och rödbetor...

sallat...

...och nypotatis. Allt skördas samma dag som det säljs i butiken. Intresset är stort och det mesta säljer slut.

Är det månne Gustavs fiolspelande som drar hit folk från när och fjärran?

Folkhav i trädgården

Sittplatser i fårullen

SÅ vackert, suck! En kaskad av pionvallmo, prydnadskål och fårull i mjuka former. Marie har verkligen en känsla för det sköna.

Det ska bli fint att komma tillbaka efter semestern och se vad som har hänt sedan sist. Under tiden kommer jag att hålla mig uppdaterad genom Mandelmanns Trädgårdsblogg.

Mmm... Mandelmann!

Tänk er att starta dagen med att skörda grönsaker på en av Sveriges vackraste odlingsplatser. Daggen ligger fortfarande kvar och håller spenat, sallat och mangold riktigt friska och spänstiga. Tuppar gal på kapp och fåren bakom kullarna gör oss påminda om deras existens. Solen värmer ordentligt, trots att klockan inte är mer än sju.

Det är sommarlycka! Jag befinner mig hos Mandelmanns på Österlen, där jag skall praktisera under fyra veckor i sommar.

Lök, vitlök, pumpa, sallat,svartrot, dill och ett otal andra grönsaker har såtts och planterats i vackra rader där inte bara de praktiska aspekterna har fått styra. Här samsas nyttoväxterna med solrosor, rosenskäror och andra blommor. Sallat i olika färger vävs ihop till en vacker matta som breder ut sig över fälten, just därför att det är så vackert.

Familjen Mandelmanns konstnärliga ådra är påtaglig och tillsammans med en äkta odlarglädje har de skapat en alldeles underbar oas på gården Djupadal i Österlen.

Ullen är både dekorativ och håller ogräset i schack. Dessutom hjälper den till att behålla fukten i marken. Visst är det vackert med pionvallmo, kål och purjolök i böljande rader?

Full Mandelmannastyrka inför helgens sommarpremiär med café och butik. Marie längst till vänster och Gustav till höger

Efter en vecka på gården känner jag att det här kommer att bli en fin sommar. En riktigt bra sådan!