Härliga Djupedal!

Nu är jag inne på min sista praktikvecka och jag har njutit av varenda dag på på Djupedals plantskola. Det är underbart att äntligen få jobba med växter igen och riktigt härligt att få vara på ett ställe som är så speciellt på många sätt. En av tjejerna som jobbar där berättade att hon ser fram emot varje dag på jobbet. Jag förstår henne, för det är en alldeles särskild atmosfär på Djupedal och alla som är där verkar trivas. Jag också!

Både Jonas Bengtsson och de som jobbar hos honom har varit måna om att jag ska få ut så mycket som möjligt av min praktikperiod och alla delar generöst med sig av sina kunskaper. Jag har fått ta del av allt som görs på plantskolan vid den här tiden på året; alltifrån att så och föröka plantor till att sortera etiketter och plocka ihop beställda ordrar.

Jag och Jonas plockar ihop en av de första beställningarna för säsongen

Är det någonstans man kan lära sig allt man behöver veta om perenner är det på Djupedal. Jonas har odlat sedan barnsben och det han inte vet om perenner är inte värt att veta. Så är det bara. Beställningssortimentet varierar lite grand från år till år och det hänger helt enkelt ihop med kärleken till växterna som är så signinfikant för verksamheten, inte själva vinstintresset.

En bråkdel av alla hyllmeter med kruketiketter. Varje år tillkommer nya arter och sorter till det annorlunda och breda sortimentet.

Ordet massproduktion har man aldrig hört talas om på Djupedal. Däremot vet man hur man fikar! Kaffe med dopp BÅDE till förmiddags- och eftermiddagsfikat är standard. Liksom dessert till varje lunch. Mamma Bengtsson skämmer bort oss rejält med sina bullar, kakor och bakverk. Häromdagen fick jag till och med en liten lektion i tunnbrödbakning i deras stenugn.

Vintersysslor på plantskolan

Även om det känns som att vinterbryderierna och snöröjningen har dominerat arbetsinsatserna (åtminstone för delar av personalen) den senaste veckan, finns det trots allt en hel del jobb som har med växter att göra. På Djupedal köper man in en del av växtmaterialet från Holland, bland annat barrotade växter, som sätts i krukor så att de kan växa till sig på plantskolan. Under tiden jag har varit där har vi exempelvis krukat Lamprocapnos spectabilis (löjtnanshjärta), Hepatica (blåsippa), Hemerocallis (daglilja), Trillium med flera.

Underbart att få sätta fingrarna i levande växtmaterial!

Idag har jag även fått lära mig att ta rotsticklingar, något som jag aldrig provat på förut. Sticklingarna - som i det här fallet var olika sorters Anemone x hybrida (höstanemon) - tas från moderplantor som drivits upp under förra säsongen. Man "slaktar" helt enkelt en liten planta och ur den kan man ta över 20 små rotsticklingar som sätts i pluggbrätten med såjord.

I skenet av växthusbelysningen visar Jonas hur man tar rotsticklingar av höstanemon.

Innan sticklingarna sätts i jorden måste man vara noga med att pluggbrättena är desinficerade och på Djupedal har man utvecklat en alldeles egen (?) metod. Man skottar helt enkelt ut en lagom stor ficka i den meterhöga snön. Där placerar man en ombyggd grismatskokargryta på vilken man monterar en hemmabyggd skorsten. Därefter laddar man grytan med torr ved, tänder på och fyller grytan med vatten. När vattnet börjar koka slänger man i pluggbrättena och fiskar upp dem efter en stund med en grep, vars tänder passar precis i pluggbrätternas hål.

Voilà!

Kampen mot snön

Detta eviga snöande som vägrar ge med sig!

På Djupedals plantskola har Jonas medarbetare just kommit tillbaka efter ett par månaders uppehåll, men i år har uppstarten inneburit en hel del arbete som inte ingår i de vanliga trädgårdssysslorna.

Ett av växthusen på Djupedal är på 1200 kvadratmeter och är uppbyggt av en stålprofilställning och växthusplast. Taket är bågformat och i varje dal samlas oerhörda mängder snö. För att inte riskera att växthustaket rasar samman har provisoriska extrastöttor fått sättas upp.

Men snön blir allt tyngre och alla försök att få bort den från taket har varit både tidsödande och tungarbetade. Till en början prövades metoden med att klättra upp på taket och balansera på stålställningen i bågdalarna. Snön föstes ner i en pulka som tömdes nedanför växthuset. Det tog en hel arbetsdag för två personer att rensa en tiondel av taket. Ingen bra metod.

I torsdags ringde Jonas en renhållningsfirma som kom med en stor slamsugarbil. Tanken var att försöka suga upp snön från taket och sedan tömma den ute på ett gärde. Det gick heller inget vidare, arbetet var tungt och visade sig vara ganska ineffektivt. Så i fredags hyrdes en stor värmepanna in (f ö från min gamla arbetsplats Ramirent) som förhoppningsvis kan få upp värmen i växthuset så att snön på taket börjar smälta. Undrar just hur mycket som har försvunnit på måndag när jag är tillbaka igen.

LIA - lärande i arbete

Trädgårdsmästarutbildningen på Norrviken är en kvalificerad yrkesutbildning (KY), och för mig är en av de största fördelarna med detta att så mycket som en tredjedel av tiden utgörs av praktik. I KY-världen kallas praktikinslagen för LIA (lärande i arbete) och syftet är helt enkelt att vi ska få möjlighet att omsätta våra teoretiska kunskaper i praktiskt arbete ute hos olika företag.

Vi har totalt sex olika LIA-perioder som löper över hela utbildningstiden och varje LIA omfattar mellan fyra och sex veckor. Inriktningen på var och en av LIA-perioderna följer olika delkurser i utbildningsplanen. Jag har hittills varit på två praktikplatser och är nu inne på min tredje. Min första LIA var Skötsel av utemiljöer och den fick jag förmånen att göra på Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Praktikperiod nummer två var en ledarskaps-LIA och den var starkt kopplad till den speciella inriktning mot ledarskap som utbildningen har. Jag tillbringade fyra veckor på ett riktigt fantastiskt projekt, Jordhammars Växtkraft, vars främsta syfte är att ge en meningsfull vardag till personer som av olika anledningar står utanför den ordninarie arbetsmarknaden.

Just nu är jag och mina klasskompisar ute på vår tredje LIA, Skötsel av inomhusträdgårdar, vilket kan vara alltifrån tropiska utställningsväxthus och växtskötarföretag till plantskolor och handelsträdgårdar. Enligt kursplanen ska vi "...få en inblick i gröna inomhusträdgårdar och vilka upplevelser och effekter dessa kan ge. Vidare skall deltagaren undersöka företagets skötselplaner och möjligheter till förbättringar av skötselmetoder av med ekologisk hänsyn."

Djupedals plantskola

Mitt val av LIA-plats hade jag funderat på ända sedan vi började utbildningen i höstas, nämligen Djupedals plantskola i Säve. Plantskolan startades och drivs av Jonas Bengtsson, en av landets främsta perennaodlare och tillika ordförande i Perennagruppen (som bland mycket annat utser Årets perenn). Att få vara praktikant hos honom och hans tre medarbetare är oerhört intressant och lärorikt. Det är dessutom den i särklass trevligaste plantskola jag någonsin satt min fot på!