onsdag 28 april 2010

Wiiee! Idag vill jag fira...

... att jag har haft hela 1.000 besökare sedan jag startade min blogg i februari. Jag firar med en bild på Norrvikens första blommande magnolia.

Jag ber om ursäkt för den genomgående ganska usla bildkvalitén på min blogg. Det här fotot är taget med mobilkameran enligt devisen "man tager en bild med vad man haver när tillfället inte får missas". Bättre kvalitetslös än bildlös, helt enkelt.

Tusen besökare är förstås ingenting i jämförelse med alla de populära trädgårdsbloggar som jag delvis själv följer. Många av dem har lika många besökare varje dag. Minst. Men dem är jag ödmjuk nog att inte jämföra mig med, jag tycker det är fantastiskt kul att det är så många för mig okända trädgårdsentusiaster som av olika anledningar har hittat hit och extra roligt är det att läsa alla trevliga kommentarer. På köpet har jag själv hittat många läsvärda, intressanta, inspirerande och lärande bloggar. Tack alla ni finns och för att ni delar med er av era kunskaper!

fredag 23 april 2010

Det är nära nu...

... riktigt nära!

tisdag 20 april 2010

Skötselprojekt och allmän uppsnyggning

Den 1 maj slår Norrvikens Trädgårdar upp portarna för säsongen. Att det bara är en och en halv vecka till dess skulle säkert få vilken parkansvarig som helst att bli knäsvag. Det är stora ytor som ska fixas och just nu ser parken faktiskt ganska sjabbig ut. Och det är kanske inte så konstigt, eftersom det är knappa resurser som är avsatta till detta och att det mig veterligen inte heller finns någon långsiktig skötselplan. Detta beror naturligtvis helt och hållet på att Norrvikens framtid är ett stort frågetecken. Idag ägs parken av en stiftelse som i sin tur har arrenderat ut skötseln till NTAB (Norrvikens Trädgårdar AB). Arrendekontraktet med NTAB går ut i september 2010 och därefter är det osäkert vad som händer.

Allén med entrérabatterna som den såg ut i maj förra året

I nuläget är det enbart två personer (!) som jobbar i Norrvikens Trädgårdar och deras tid räcker egentligen inte till för mycket mer än att hålla ordning på grusgångarna och köra bort ris och skräp. Vilken himla tur att vi är 28 entusiastiska trädgårdsmästarelever som gärna hjälper till att hålla parken i bästa möjliga skick!
Några av mina härliga klasskamrater; Gunilla, Lisa, Siv och Marie

I vår undervisningsplan är det mycket schemalagd tid för skötsel och underhåll under våren. Vi är ett antal grupper som ansvarar för lite olika delar av parken och min grupp har bland annat fått uppdraget att ha hand om området framför Villa Abelin, Finrummet (som egentligen inte är ett rum utan den delen av den så kallade huvudaxeln som leder fram till Barockträdgården), Körsbärsträdgården och Mästarrabatterna. I vårt uppdrag ingår att sköta, underhålla och förbättra områdena och detta ska göras utan extra medel, det får alltså inte kosta något. Vi har därför tagit fram en skötselplan med en nulägesanalys, målbild och arbetsplan som vi ska följa under säsongen.

Städning av Finrummet. Vi tycker för övrigt att det är ett ganska missvisande namn för denna långa grusgång som är kantad av längsgående rabbatter vilka omgärdas av höga bokhäckar. Det kanske är någon bloggbesökare som har förslag på ett namn som passar bättre?

Jag ägnade det mesta av min tid vid mästarrabatterna. Konceptet Mästarrabatten skapades av GRO (Gröna näringens riksorganisation) år 2006 och syftet är att ge inspiration till nya sätt att komponera odlingsvärda rabatter. Varje år får en utvald trädgårdsmästare uppdraget att komponera en rabatt som ska fungera i vanliga villaträdgårdar.

På Norrviken finns ett särskilt trädgårdsrum med samtliga tidigare mästarrabatter. 2009 års rabatt, Solbacken, komponerades av landskapsarkitekten Torsten Wallin och är en genomtänkt rabatt för alla årstider. Klicka här för att komma till en länk där kompositionen visas i detalj.

Om man studerar bilderna och växtlistan ser man en rabatt som blommar från tidig vår till sen höst. Men under tiden som vi putsade och klippte ner de vissnade perennerna upptäckte vi att det saknades något väsentligt. Var fanns alla vårlökarna? Inte ett spår av vare sig pärlhyacinter, narcisser, tulpaner, allium eller irisar. Har de som anlade rabatten förra året helt enkelt "glömt bort" lökarna eller är det ett medvetet bortval av ekonomiska skäl? Och hur det blir med 2010 års Mästarrabatt har jag ingen aning om. En inte alltför kvalificerad gissning är att den, som det mesta här på Norrviken, får stå tillbaka så länge det inte finns någon som är villig att ta över driften och därmed skjuta till de medel som behövs för att rädda parken från förfall.

tisdag 13 april 2010

Barr, barr, barr - en härlig utmaning!

Knappt har vi pustat ut efter barkvisttentan (jodå, trots en del vånda tog jag mig igenom den galant) förrän det är dags för en av mina större utmaningar, nämligen barrväxter. Vi har fått en lista på 37 olika barrträd och -buskar som vi ska lära oss de vetenskapliga namnen på - en baggis i sammanhanget - den stora prövningen blir att känna igen dem alla och framför allt att se skillnad på dem.

Abies koerana, koreagran. Den känns igen på sina korta, lite plastiga barr som ofta är ljusa på undersidan och, förstås, på sina lilafärgade kottar. (Bilden är lånad)

I sanningens namn hade jag inte en susning om att vi hade så många olika arter i Sverige och om jag ska vara helt ärlig har jag inte hört talas om hälften av dem. Vad sägs till exempel om nordmannsgran, blå atlasceder, kinesisk sekvoja, ärtcypress, kryptomeria, blyerts-en, serbgran, douglasgran, hiba och hemlock?

Brödgranen, Araucaria araucana, är ganska lätt att känna igen på sitt typiska växtsätt. Knivigare är det att se skillnad på de sju olika enarna som finns med på vår växtlista. (Bilden är lånad)

Men det är också detta som är så underbart med min utbildning, att jag får lära mig massor! Och ju mer jag lär mig, destom mer vill jag veta. Jag är så oerhört tacksam över att ha förmånen att tillbringa två läsår i ett av Sveriges i särklass vackraste klassrum, nämligen Norrvikens Trädgårdar.

torsdag 8 april 2010

Vårbruk och frösådder

Ett av våra stora projekt under våren och försommaren är att anlägga årets köksträdgård. Vi är åtta personer som tillsammans svarar för all planering och utförande. Vi har valt att bygga vidare på en del av de tankar som förra årets elever hade och fortsätter med den växtföljd som de påbörjade. Årets genomgående tema är kulturarvsväxter och så gott som samtliga ätliga grödor driver vi upp från noga utvalda kulturarvsfröer.

Vi har lagt ner en hel del tid för planering under vintern och idag var det äntligen dags att sätta igång det praktiska arbetet på allvar.
En del av köksträdgården som den ser ut idag. I förgrunden syns de fyra odlingsbäddarna där vi tillämpar växelbruk.

Nu är det hög tid att peta ner de första fröerna i jorden. Vi väljer att förkultivera de flesta grödorna och idag fyllde vi några brätten med olika sädeslag (vi ska ha ett minisädesfält mitt i köksträdgården), purjo- och piplök, spetskål mm.

tisdag 6 april 2010

"Blomsterlatin" - rena grekiskan?

"Nomina si nescis, perit et cognitio rerum"
"Om du inte känner till namnen försvinner kunskapen om tingen." (Carl von Linné)

Ah, äntligen ett vettigt citat att klämma till med när man får frågan om varför man måste lära sig växternas vetenskapliga namn. Det är ju faktiskt inte enbart för att verka märkvärdiga som "vi växtnördar" (jo, jag börjar faktiskt räkna mig till en av dem) rabblar blomsterlatin. Visste du till exempel att det finns hela 250 000 arter av blommande växter i världen, men att det bara är 5 000 av dem som har svenska namn?

Ibland kan det dock vara lite klurigt att lära sig nya vetenskapliga namn och då kan det underlätta om man har lite koll på vad artnamnen har för betydelse och hur de är uppbyggda. Boken ovan är en oumbärlig bibel i växtnamnssammanhang. Tyvärr är den sedan länge slutsåld på förlaget (den är oerhört efterfrågad, varför trycker de inte fler upplagor?) men jag har haft tur och fått tag på ett exemplar via ett antikvariat.


Idag fick vi en lite djupare inblick i ämnet när gästföreläsaren Ingrid Persson-Skoog höll ett mycket intressant föredrag på temat blomsterlatin. (Jovisst, det är Jens Corneliusons bok hon håller upp)

Det första man bör veta är att latinet har tre genus; maskulinum, femininum och neutrum. Dessa genus styr böjningsformen hos artepiteten, dvs det vetenskapliga namnets andra hälft, exemepelvis Helleborus niger (julros). Eftersom Helleborus är maskulint blir böjningsformen hos artepitetet niger (som betyder svart = syftar på växtens rot) naturligtvis också maskulint. Samma artepitet hos ett feminint namn får en annan böjningsform, exempelvis hos Sambucus nigra (fläder). I neutrum kan det till exempel heta Solanum nigrum (nattskatta).

Alltså:
Maskulinum            Helleborus niger
Femininum              Sambucus nigra
Neutrum                 Solanum nigrum



Snödroppens vetenskapliga namn, Galanthus nivalis, är en sammansättning latinets betydelser:
gala = mjölk
anthus = blommig
nivis = ung. som växer vid snö

Det finns verkligen massor att lära om vetenskapliga namn. Riktigt kul tycker jag och hoppas att dagens föreläsning kommer att hjälpa mig vid fredagens barkvisttenta.


Fotnot: Ingrid Persson-Skoog tipsade även om ett användbart dokument av Raoul Iseborg om man vill veta mer om hur latinska ord ska uttalas. Klicka på länken för att komma till dokumentet: Latinska uttalsregler och betoningsregler