Hjälp, jag har fått jobb!

(Läs: Jippie, jag fick drömjobbet!)

Två läsår går fort, oerhört fort. Allra helst när man befinner sig i ett ständigt trädgårdsrus, vilket är precis vad jag har gjort sedan jag fick mitt antagningsbesked den där dagen för ungefär ett och ett halvt år sedan. I dagarna påbörjade jag min fjärde och sista termin på utbildningen vid Norrvikens trädgårdar och den 13 maj tar jag min trädgårdsmästarexamen. Sedan är det alltså dags att börja mitt nya yrkesliv som trädgårdsmästare. "Tjohoo, vad roligt det ska bli!" tänker jag de allra flesta dagar. "Hjääälp, hur ska det gå?" undrar jag också emellanåt.

Inom trädgårdsbranschen finns det inte många kvalificerade jobb att söka och de få tjänster som utannonseras är oftast säsongsarbeten. Men branschen växer för varje år och potentialen finns där, det vet jag. Därför smygstartade jag mitt lilla enmansföretag redan i somras för att kunna satsa vidare på den verksamheten när skolan väl är slut. OM jag inte skulle ha ett "riktigt" jobb att gå till då, vill säga. För det står ju naturligtvis överst på min önskelista. Tanken på att hitta ett riktigt bra ställe där jag skulle få arbeta med det jag tycker är allra roligast, ett ställe där jag kan fortsätta att lära mig och utveckla de kunskaper jag har lagt grunden till genom min utbildning, har funnits där hela tiden. Men, som sagt, dessa jobb växer inte på träd och när det finns några att söka står det ofta många, kvalificerade personer på kö att söka.

Men hittills har jag nöjt mig med att sondera terrängen därute och tittat mig omkring efter potentiella jobb. Ännu har det inte dykt upp något som känts lockande att söka, utan jag har väntat och hoppats på att det där drömjobbet eventuellt skulle dyka upp så småningom. Och om det trots allt inte skulle dyka upp något sådant, ja då skulle jag ju satsa med full kraft på det egna företaget, Timotej Trädgård.


Så, om någon skulle fråga mig om vad jag helst av allt skulle vilja göra efter min examen skulle jag alltså utan tvekan svara: att arbeta med växter (såklart), gärna på ett ställe där jag får möjlighet att lära mig ännu mer och där jag får möta och hjälpa kunder. Jag skulle vilja kombinera försäljning med rådgivning, anläggning, plantering och design och.... tamejtusan, nu verkar det faktiskt som jag kan sluta dagdrömma. Jag har nämligen blivit erbjuden en anställning på Nisses Växter i Uddevalla och jobbet innefattar precis det jag just nämnde! Dessutom får jag möjlighet att knyta an arbetet till mitt tidigare yrkesliv inom kommunikation och marknadsföring.

Min anställning börjar samtidigt som utbildningens allra sista LIA-period äger rum och redan nu ska jag, parallellt med studierna, påbörja arbetet med att utveckla deras hemsida.

Och i ruset av detta roliga besked upprepar jag gärna budskapet som en tidigare elev på samma utbildning förmedlade: vikten av en bra prakikplats.

LIA - en kär tillbakablick

    
Del 1: Nisses växter
Höstens enda LIA-period inleddes bara två veckor efter terminsstarten. Det kändes minst sagt märkligt att komma tillbaka till skolan efter det långa sommaruppehållet och precis hinna bekanta sig med Norrviken, klasskompisar och lärare, innan det var dags att ge sig ut på praktik igen.

I somras gjorde jag två veckors på "min" plantskola, underbara Nisses Växter i Uddevalla (där jag under årens lopp har spenderat åtskilliga timmar och månadslöner, men då som kund...) De två veckorna gick alldeles för fort och när det började bli dags att förbereda höstens LIA la jag alla mina tidigare planer åt sidan - jag var bara tvungen att återvända till Nisses!

Här hade jag tänkt att jag skulle inleda en beskrivande bildkavalkad med foton på plantskolan, både exteriöra och interiöra. Men si, när jag rotar bland mina bilder inser jag att jag har varit synnerligen usel på att använda kameran. Jag skäms faktiskt en aning över det knappa bildmaterialet, men delar med mig av det som finns.

Jag tror att det var min sista LIA-vecka som jag lyckades ta dessa få bilder från plantskolan. Säsongens första snö överraskade.

 Även om jag inte har fått med hela området, kanske denna bild ger en aning om plantskolans storlek. Rader upp och rader ner med perenner, buskar, rosor, klätterväxter, barrväxter och träd i alla storlekar. Sortimentet är enormt och jag skulle tro att utbudet är ett av de största i Sverige.

Som trogen kund hos Nisses har jag alltid uppskattat deras fantastiska bredd på sortimentet - det är som en våt dröm att botanisera (!) bland alla växter och det är verkligen lätt att dröja sig kvar i timmar. Kunskap och kvalitetsmedvetenhet är ytterligare exempel på egenskaper som gör dem unika. All personal är utbildad och kunnig och som kund får man alltid den hjälp man behöver. Lite extra goda råd och tips får man på köpet och åker alltid lika nöjd därifrån. Under de veckor jag praktiserade på Nisses var det många kunder som bekräftade just detta och återvände därför år efter år.

Om växtsortimentet är omfattande kan man nog säga detsamma om det övriga sortimentet. Det finns en uppsjö av tillbehör, krukor, redskap, inredningsprylar, fröer, lökar, dammtillbehör, klätterstöd, spaljéer - you name it! Det tar en bra stund innan man har tagit sig igenom butiken och landat på växtavdelningen. Jag önskar verkligen att jag hade lite fina bilder som kunde illustrera sortimentet, men icke....  Du kanske har varit där nyligen och plåtat och vill låna ut några bilder till min blogg?

Vad jag inte visste sedan tidigare var att Nisses Växter är riktigt stora på anläggningsbiten. Visst, jag hade väl ett hum om att de tog sig an en del anläggningsuppdrag, men att det var en betydande del av deras verksamhet hade jag inte riktigt koll på. Det var en av anledningarna att jag gärna ville återvända till Nisses i höst och jag har under stora delar av praktikperioden varit ute på olika anläggningsjobb. Riktigt kul och väldigt lärorikt!

Okej, detta får avsluta den inledande delen av en liten följetong om min vistelse på Nisses Växter. Jag återvänder snart med fler inlägg.

Varför händer inget på bloggen?

Nu blir det sådär igen. Tiden bara rusar förbi och jag har få stunder vid datorn... Jag har alltså inte vare sig lagt ner mina studier, gått under jorden eller fastnat med sågen högt uppe i ett träd. Ibland är det bara lite svårt att få till det, helt enkelt.

Sedan förra inlägget har jag hunnit med en fantastisk trädgårdsresa till England med min klass. Bilderna från resan ligger fortfarande kvar, osorterade, i digitalkameran. Vid första bästa tillfälle ska jag tanka över dem till datorn och dela med mig av ett urval på bloggen.

Efter Englandsresan gick vi direkt ut på LIA igen, dvs praktik. Jag är till min glädje tillbaka på Nisses Växter i Uddevalla. Jag gjorde även två veckors praktik hos dem i somras, kände mig verkligen inte färdig där och frågade därför om jag fick komma dit igen. Det fick jag och det är jag riktigt glad över. Snart, snart berättar jag mer om det.

Mer Mandelmanna-mania

Två veckor går snabbt. Jag har just kommit hem efter min första sommarperiod på Djupadals gård i Rörum och ägnar en stund åt att sortera mina intryck och bilder. Det har varit ett par härliga veckor och jag ser det som en förmån att få vara där. Lika glad är jag över att jag ska åka tillbaka i slutet av sommaren och spendera ytterligare två veckor på gården.

Det är ett unikt ställe med en alldeles särskild atmosfär - människor kommer och går och ingen lämnas oberörd över den harmoni som råder.

Här följer några bildnedslag från mina två veckor på Mandemanns Trädgårdar.

Svinmålla så långt ögat kan nå. Ogräset har tagit över odlingen fullständigt, men efter en del letande lyckades vi rensa fram några rader av frilandsgurkor. Eva är också trädgårdsmästarpraktikant och läser på Hvilan.

Ett av gårdens mobila hönshus.

En annorlunda djurbostad. Ett konstprojekt som byggdes upp under tiden jag var där och som ska hysa in både fåglar, får, bin, fiskar, grisar och andra djur som känner för att flytta in. Läs mer om projektet på Mandelmanns Trädgrådsblogg.

Det stora växthuset.

Tomater så långt ögat kan nå. Varje morgon ägnade jag ett par timmar åt att pollinera, binda upp och tjyva tomaterna i det stora växthuet. På vintern fungerar växthuset som natthärbre åt fåren. På våren blandas halmbädden runt med gödslet och utgör stommen till tomatodlingen. Därefter kompletteringsgödslar de bara med lite nässelvatten då och då. Och både tomater och gurkor växer så det knakar!

Här kupar jag rödbetorna med en gammaldags hjulhacka.

Jorden är lätt och består mest av sand. Nåja, arbetet är inte så tungt som det kanske ser ut.

Dammarna blir snabbt algbevuxna, det är bara att hoppa i båten....

... och ge sig ut på algfiske.

Algerna används till att täcka jorden kring träd, buskar och odlingar. De ger både näring och hjälper till att hålla fukten kvar i marken. Här är det en liten katsura-häck som kantats med alger på typiskt Mandelmanna-manér. Man tager vad man haver, helt enkelt. Ibland är det fårull, ibland alger.

Anders, Marie och Joppe rensar delar av dagens skörd som ska användas i cafét eller säljas i butiken.

Lök och vitlök...

 späda morötter och rödbetor...

sallat...

...och nypotatis. Allt skördas samma dag som det säljs i butiken. Intresset är stort och det mesta säljer slut.

Är det månne Gustavs fiolspelande som drar hit folk från när och fjärran?

Folkhav i trädgården

Sittplatser i fårullen

SÅ vackert, suck! En kaskad av pionvallmo, prydnadskål och fårull i mjuka former. Marie har verkligen en känsla för det sköna.

Det ska bli fint att komma tillbaka efter semestern och se vad som har hänt sedan sist. Under tiden kommer jag att hålla mig uppdaterad genom Mandelmanns Trädgårdsblogg.

Mmm... Mandelmann!

Tänk er att starta dagen med att skörda grönsaker på en av Sveriges vackraste odlingsplatser. Daggen ligger fortfarande kvar och håller spenat, sallat och mangold riktigt friska och spänstiga. Tuppar gal på kapp och fåren bakom kullarna gör oss påminda om deras existens. Solen värmer ordentligt, trots att klockan inte är mer än sju.

Det är sommarlycka! Jag befinner mig hos Mandelmanns på Österlen, där jag skall praktisera under fyra veckor i sommar.

Lök, vitlök, pumpa, sallat,svartrot, dill och ett otal andra grönsaker har såtts och planterats i vackra rader där inte bara de praktiska aspekterna har fått styra. Här samsas nyttoväxterna med solrosor, rosenskäror och andra blommor. Sallat i olika färger vävs ihop till en vacker matta som breder ut sig över fälten, just därför att det är så vackert.

Familjen Mandelmanns konstnärliga ådra är påtaglig och tillsammans med en äkta odlarglädje har de skapat en alldeles underbar oas på gården Djupadal i Österlen.

Ullen är både dekorativ och håller ogräset i schack. Dessutom hjälper den till att behålla fukten i marken. Visst är det vackert med pionvallmo, kål och purjolök i böljande rader?

Full Mandelmannastyrka inför helgens sommarpremiär med café och butik. Marie längst till vänster och Gustav till höger

Efter en vecka på gården känner jag att det här kommer att bli en fin sommar. En riktigt bra sådan!

Härliga Djupedal!

Nu är jag inne på min sista praktikvecka och jag har njutit av varenda dag på på Djupedals plantskola. Det är underbart att äntligen få jobba med växter igen och riktigt härligt att få vara på ett ställe som är så speciellt på många sätt. En av tjejerna som jobbar där berättade att hon ser fram emot varje dag på jobbet. Jag förstår henne, för det är en alldeles särskild atmosfär på Djupedal och alla som är där verkar trivas. Jag också!

Både Jonas Bengtsson och de som jobbar hos honom har varit måna om att jag ska få ut så mycket som möjligt av min praktikperiod och alla delar generöst med sig av sina kunskaper. Jag har fått ta del av allt som görs på plantskolan vid den här tiden på året; alltifrån att så och föröka plantor till att sortera etiketter och plocka ihop beställda ordrar.

Jag och Jonas plockar ihop en av de första beställningarna för säsongen

Är det någonstans man kan lära sig allt man behöver veta om perenner är det på Djupedal. Jonas har odlat sedan barnsben och det han inte vet om perenner är inte värt att veta. Så är det bara. Beställningssortimentet varierar lite grand från år till år och det hänger helt enkelt ihop med kärleken till växterna som är så signinfikant för verksamheten, inte själva vinstintresset.

En bråkdel av alla hyllmeter med kruketiketter. Varje år tillkommer nya arter och sorter till det annorlunda och breda sortimentet.

Ordet massproduktion har man aldrig hört talas om på Djupedal. Däremot vet man hur man fikar! Kaffe med dopp BÅDE till förmiddags- och eftermiddagsfikat är standard. Liksom dessert till varje lunch. Mamma Bengtsson skämmer bort oss rejält med sina bullar, kakor och bakverk. Häromdagen fick jag till och med en liten lektion i tunnbrödbakning i deras stenugn.

Vintersysslor på plantskolan

Även om det känns som att vinterbryderierna och snöröjningen har dominerat arbetsinsatserna (åtminstone för delar av personalen) den senaste veckan, finns det trots allt en hel del jobb som har med växter att göra. På Djupedal köper man in en del av växtmaterialet från Holland, bland annat barrotade växter, som sätts i krukor så att de kan växa till sig på plantskolan. Under tiden jag har varit där har vi exempelvis krukat Lamprocapnos spectabilis (löjtnanshjärta), Hepatica (blåsippa), Hemerocallis (daglilja), Trillium med flera.

Underbart att få sätta fingrarna i levande växtmaterial!

Idag har jag även fått lära mig att ta rotsticklingar, något som jag aldrig provat på förut. Sticklingarna - som i det här fallet var olika sorters Anemone x hybrida (höstanemon) - tas från moderplantor som drivits upp under förra säsongen. Man "slaktar" helt enkelt en liten planta och ur den kan man ta över 20 små rotsticklingar som sätts i pluggbrätten med såjord.

I skenet av växthusbelysningen visar Jonas hur man tar rotsticklingar av höstanemon.

Innan sticklingarna sätts i jorden måste man vara noga med att pluggbrättena är desinficerade och på Djupedal har man utvecklat en alldeles egen (?) metod. Man skottar helt enkelt ut en lagom stor ficka i den meterhöga snön. Där placerar man en ombyggd grismatskokargryta på vilken man monterar en hemmabyggd skorsten. Därefter laddar man grytan med torr ved, tänder på och fyller grytan med vatten. När vattnet börjar koka slänger man i pluggbrättena och fiskar upp dem efter en stund med en grep, vars tänder passar precis i pluggbrätternas hål.

Voilà!

Kampen mot snön

Detta eviga snöande som vägrar ge med sig!

På Djupedals plantskola har Jonas medarbetare just kommit tillbaka efter ett par månaders uppehåll, men i år har uppstarten inneburit en hel del arbete som inte ingår i de vanliga trädgårdssysslorna.

Ett av växthusen på Djupedal är på 1200 kvadratmeter och är uppbyggt av en stålprofilställning och växthusplast. Taket är bågformat och i varje dal samlas oerhörda mängder snö. För att inte riskera att växthustaket rasar samman har provisoriska extrastöttor fått sättas upp.

Men snön blir allt tyngre och alla försök att få bort den från taket har varit både tidsödande och tungarbetade. Till en början prövades metoden med att klättra upp på taket och balansera på stålställningen i bågdalarna. Snön föstes ner i en pulka som tömdes nedanför växthuset. Det tog en hel arbetsdag för två personer att rensa en tiondel av taket. Ingen bra metod.

I torsdags ringde Jonas en renhållningsfirma som kom med en stor slamsugarbil. Tanken var att försöka suga upp snön från taket och sedan tömma den ute på ett gärde. Det gick heller inget vidare, arbetet var tungt och visade sig vara ganska ineffektivt. Så i fredags hyrdes en stor värmepanna in (f ö från min gamla arbetsplats Ramirent) som förhoppningsvis kan få upp värmen i växthuset så att snön på taket börjar smälta. Undrar just hur mycket som har försvunnit på måndag när jag är tillbaka igen.

LIA - lärande i arbete

Trädgårdsmästarutbildningen på Norrviken är en kvalificerad yrkesutbildning (KY), och för mig är en av de största fördelarna med detta att så mycket som en tredjedel av tiden utgörs av praktik. I KY-världen kallas praktikinslagen för LIA (lärande i arbete) och syftet är helt enkelt att vi ska få möjlighet att omsätta våra teoretiska kunskaper i praktiskt arbete ute hos olika företag.

Vi har totalt sex olika LIA-perioder som löper över hela utbildningstiden och varje LIA omfattar mellan fyra och sex veckor. Inriktningen på var och en av LIA-perioderna följer olika delkurser i utbildningsplanen. Jag har hittills varit på två praktikplatser och är nu inne på min tredje. Min första LIA var Skötsel av utemiljöer och den fick jag förmånen att göra på Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Praktikperiod nummer två var en ledarskaps-LIA och den var starkt kopplad till den speciella inriktning mot ledarskap som utbildningen har. Jag tillbringade fyra veckor på ett riktigt fantastiskt projekt, Jordhammars Växtkraft, vars främsta syfte är att ge en meningsfull vardag till personer som av olika anledningar står utanför den ordninarie arbetsmarknaden.

Just nu är jag och mina klasskompisar ute på vår tredje LIA, Skötsel av inomhusträdgårdar, vilket kan vara alltifrån tropiska utställningsväxthus och växtskötarföretag till plantskolor och handelsträdgårdar. Enligt kursplanen ska vi "...få en inblick i gröna inomhusträdgårdar och vilka upplevelser och effekter dessa kan ge. Vidare skall deltagaren undersöka företagets skötselplaner och möjligheter till förbättringar av skötselmetoder av med ekologisk hänsyn."

Djupedals plantskola

Mitt val av LIA-plats hade jag funderat på ända sedan vi började utbildningen i höstas, nämligen Djupedals plantskola i Säve. Plantskolan startades och drivs av Jonas Bengtsson, en av landets främsta perennaodlare och tillika ordförande i Perennagruppen (som bland mycket annat utser Årets perenn). Att få vara praktikant hos honom och hans tre medarbetare är oerhört intressant och lärorikt. Det är dessutom den i särklass trevligaste plantskola jag någonsin satt min fot på!