"Blomsterlatin" - rena grekiskan?

"Nomina si nescis, perit et cognitio rerum"
"Om du inte känner till namnen försvinner kunskapen om tingen." (Carl von Linné)

Ah, äntligen ett vettigt citat att klämma till med när man får frågan om varför man måste lära sig växternas vetenskapliga namn. Det är ju faktiskt inte enbart för att verka märkvärdiga som "vi växtnördar" (jo, jag börjar faktiskt räkna mig till en av dem) rabblar blomsterlatin. Visste du till exempel att det finns hela 250 000 arter av blommande växter i världen, men att det bara är 5 000 av dem som har svenska namn?

Ibland kan det dock vara lite klurigt att lära sig nya vetenskapliga namn och då kan det underlätta om man har lite koll på vad artnamnen har för betydelse och hur de är uppbyggda. Boken ovan är en oumbärlig bibel i växtnamnssammanhang. Tyvärr är den sedan länge slutsåld på förlaget (den är oerhört efterfrågad, varför trycker de inte fler upplagor?) men jag har haft tur och fått tag på ett exemplar via ett antikvariat.

Idag fick vi en lite djupare inblick i ämnet när gästföreläsaren Ingrid Persson-Skoog höll ett mycket intressant föredrag på temat blomsterlatin. (Jovisst, det är Jens Corneliusons bok hon håller upp)

Det första man bör veta är att latinet har tre genus; maskulinum, femininum och neutrum. Dessa genus styr böjningsformen hos artepiteten, dvs det vetenskapliga namnets andra hälft, exemepelvis Helleborus niger (julros). Eftersom Helleborus är maskulint blir böjningsformen hos artepitetet niger (som betyder svart = syftar på växtens rot) naturligtvis också maskulint. Samma artepitet hos ett feminint namn får en annan böjningsform, exempelvis hos Sambucus nigra (fläder). I neutrum kan det till exempel heta Solanum nigrum (nattskatta).

Alltså:
Maskulinum            Helleborus niger
Femininum              Sambucus nigra
Neutrum                 Solanum nigrum

Snödroppens vetenskapliga namn, Galanthus nivalis, är en sammansättning latinets betydelser:
gala = mjölk
anthus = blommig
nivis = ung. som växer vid snö

Det finns verkligen massor att lära om vetenskapliga namn. Riktigt kul tycker jag och hoppas att dagens föreläsning kommer att hjälpa mig vid fredagens barkvisttenta.


Fotnot: Ingrid Persson-Skoog tipsade även om ett användbart dokument av Raoul Iseborg om man vill veta mer om hur latinska ord ska uttalas. Klicka på länken för att komma till dokumentet: Latinska uttalsregler och betoningsregler