måndag 10 maj 2010

Glädjefnattet som fastnade i halsen

I övermorgon tar "tvåorna", det vill säga klassen som går andra året på samma utbildning som jag, examen. I två år har de slitit och kämpat, pluggat och praktiserat, strävat och längtat efter att få uppleva den magiska dagen då det svart på vitt står klart att de har nått det efterlängtade målet - att bli trädgårdsmästare.

Men efter att ha pratat med några av eleverna och fått en detaljerad lägesbeskrivning genom Helen J:s blogg, har jag förstått att Den Stora Examensdagens förmodade eufori och glädjeyra under de senaste dagarna förbytts till något som liknar något annat än en festhögtid.

Jodå, examensdagens festligheter kommer att äga rum planenligt och eleverna ska avtackas en och en under pompa och ståt. Men många av dem kommer att få gå därifrån utan sina examensbevis. I korthet handlar det om dålig planering och brister i undervisningen som är orsaken till detta. Några exempel är att inlämnade uppgifter har försvunnit och att många i klassen den allra sista veckan i skolan har fått reda på att de har gamla rester som de inte tidigare vetat om. En av delkurserna innehåller inlämningsuppgifter som har begärts in i sista stund och som blivit underkända på grund av detaljkunskaper som läraren inte har tagits upp på de teoretiska undervisningslektionerna.

Idag, två dagar innan examensdagen, har skolledningen efter att ha tagit del av avgångsklassens högljudda protester, vidtagit åtgärder som gör att merparten av eleverna ändå blir godkända på sina kurser och därmed kommer att få ut examensbevisen i tid. Trots det kan jag inte annat än att reagera på hur de har blivit behandlade. Och att döma av alla bloggkommentarer som Helens inlägg gav är detta något som har hängt med utbildningen sedan första årskullen. Under de två terminer som snart gått sedan jag började utbildningen har både jag och mina klasskamrater också känt en enorm frustration över liknande brister och detta har vi också påpekat för utbildningsansvariga. Mycket har vi blivit betydligt bättre och Akademi Båstads (som tog över utbildningen i höstas) har också visat oss att deras oss löften om krafttag och uppryckningar har gett resultat. Men trots stora ansträningningar från utbildningsledningen är det fortfarande mycket som återstår att göras.

Som elevrepresentant i ledningsgruppen och medlem i utbildningens kvalitetsgrupp kommer jag att fortsätta driva de här frågorna, så att vi och kommande elever får den fina utbildning som vi har valt att satsa mycket tid och engagemang i. Jag tror på en konstruktiv dialog mellan oss elever, lärare och utbildningsledningen. Under tiden tänker jag försöka fokusera på allt som är så fantastiskt med att vara här på Norrviken; denna underbara miljö, mina fantastiskt härliga klasskamrater, de ovärderliga lektioner som ger mig en massa värdefull kunskap och, inte minst, de lärare och ansvariga som faktiskt lägger ner hela sin själ för att vi ska få en så bra utbildning som möjligt.

Och på onsdag tänker i alla fall jag fira och höja ett champagneglas för alla tappra och duktiga elever i avgångsklassen!

3 kommentarer:

  1. Tack för ditt stöd, Bianca. Och du ska tro att vi tänker på er stackare i nästa kull. Ska ni OCKSÅ behöva ha det som vi har haft det genom två år? Ett sätt för skolan att lösa problemet vore kanske att endast anställa lärare med pedagogutbildning (gästföreläsare undantagna). Eller att lyssna på oss elever och inte bara säga "det löser sig med tiden". För hur lång tid ska det få ta?
    Vi har trots allt stått ut de här åren pga av all tid vi får vara på underbara Norrviken, alla intressanta studiebesök, engagerade och duktiga gästföreläsare, de intressanta och lärorika kurserna vi läser och alla härliga underbara människor vi träffat genom åren. Och det kan ingen ta ifrån oss!
    /Helen

    SvaraRadera
  2. Så fruktansvärt tråkigt att höra! Jag höjer också glaset!

    SvaraRadera
  3. Det verkar ju helt enkelt inte klokt att det får gå till på detta sätt! Hoppas verkligen att ni slipper ha det på samma sätt som Helen och hennes klasskamrater. Ha det gott/Monne

    SvaraRadera