Vintersysslor på plantskolan

Även om det känns som att vinterbryderierna och snöröjningen har dominerat arbetsinsatserna (åtminstone för delar av personalen) den senaste veckan, finns det trots allt en hel del jobb som har med växter att göra. På Djupedal köper man in en del av växtmaterialet från Holland, bland annat barrotade växter, som sätts i krukor så att de kan växa till sig på plantskolan. Under tiden jag har varit där har vi exempelvis krukat Lamprocapnos spectabilis (löjtnanshjärta), Hepatica (blåsippa), Hemerocallis (daglilja), Trillium med flera.

Underbart att få sätta fingrarna i levande växtmaterial!

Idag har jag även fått lära mig att ta rotsticklingar, något som jag aldrig provat på förut. Sticklingarna - som i det här fallet var olika sorters Anemone x hybrida (höstanemon) - tas från moderplantor som drivits upp under förra säsongen. Man "slaktar" helt enkelt en liten planta och ur den kan man ta över 20 små rotsticklingar som sätts i pluggbrätten med såjord.

I skenet av växthusbelysningen visar Jonas hur man tar rotsticklingar av höstanemon.

Innan sticklingarna sätts i jorden måste man vara noga med att pluggbrättena är desinficerade och på Djupedal har man utvecklat en alldeles egen (?) metod. Man skottar helt enkelt ut en lagom stor ficka i den meterhöga snön. Där placerar man en ombyggd grismatskokargryta på vilken man monterar en hemmabyggd skorsten. Därefter laddar man grytan med torr ved, tänder på och fyller grytan med vatten. När vattnet börjar koka slänger man i pluggbrättena och fiskar upp dem efter en stund med en grep, vars tänder passar precis i pluggbrätternas hål.

Voilà!

Kampen mot snön

Detta eviga snöande som vägrar ge med sig!

På Djupedals plantskola har Jonas medarbetare just kommit tillbaka efter ett par månaders uppehåll, men i år har uppstarten inneburit en hel del arbete som inte ingår i de vanliga trädgårdssysslorna.

Ett av växthusen på Djupedal är på 1200 kvadratmeter och är uppbyggt av en stålprofilställning och växthusplast. Taket är bågformat och i varje dal samlas oerhörda mängder snö. För att inte riskera att växthustaket rasar samman har provisoriska extrastöttor fått sättas upp.

Men snön blir allt tyngre och alla försök att få bort den från taket har varit både tidsödande och tungarbetade. Till en början prövades metoden med att klättra upp på taket och balansera på stålställningen i bågdalarna. Snön föstes ner i en pulka som tömdes nedanför växthuset. Det tog en hel arbetsdag för två personer att rensa en tiondel av taket. Ingen bra metod.

I torsdags ringde Jonas en renhållningsfirma som kom med en stor slamsugarbil. Tanken var att försöka suga upp snön från taket och sedan tömma den ute på ett gärde. Det gick heller inget vidare, arbetet var tungt och visade sig vara ganska ineffektivt. Så i fredags hyrdes en stor värmepanna in (f ö från min gamla arbetsplats Ramirent) som förhoppningsvis kan få upp värmen i växthuset så att snön på taket börjar smälta. Undrar just hur mycket som har försvunnit på måndag när jag är tillbaka igen.

LIA - lärande i arbete

Trädgårdsmästarutbildningen på Norrviken är en kvalificerad yrkesutbildning (KY), och för mig är en av de största fördelarna med detta att så mycket som en tredjedel av tiden utgörs av praktik. I KY-världen kallas praktikinslagen för LIA (lärande i arbete) och syftet är helt enkelt att vi ska få möjlighet att omsätta våra teoretiska kunskaper i praktiskt arbete ute hos olika företag.

Vi har totalt sex olika LIA-perioder som löper över hela utbildningstiden och varje LIA omfattar mellan fyra och sex veckor. Inriktningen på var och en av LIA-perioderna följer olika delkurser i utbildningsplanen. Jag har hittills varit på två praktikplatser och är nu inne på min tredje. Min första LIA var Skötsel av utemiljöer och den fick jag förmånen att göra på Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Praktikperiod nummer två var en ledarskaps-LIA och den var starkt kopplad till den speciella inriktning mot ledarskap som utbildningen har. Jag tillbringade fyra veckor på ett riktigt fantastiskt projekt, Jordhammars Växtkraft, vars främsta syfte är att ge en meningsfull vardag till personer som av olika anledningar står utanför den ordninarie arbetsmarknaden.

Just nu är jag och mina klasskompisar ute på vår tredje LIA, Skötsel av inomhusträdgårdar, vilket kan vara alltifrån tropiska utställningsväxthus och växtskötarföretag till plantskolor och handelsträdgårdar. Enligt kursplanen ska vi "...få en inblick i gröna inomhusträdgårdar och vilka upplevelser och effekter dessa kan ge. Vidare skall deltagaren undersöka företagets skötselplaner och möjligheter till förbättringar av skötselmetoder av med ekologisk hänsyn."

Djupedals plantskola

Mitt val av LIA-plats hade jag funderat på ända sedan vi började utbildningen i höstas, nämligen Djupedals plantskola i Säve. Plantskolan startades och drivs av Jonas Bengtsson, en av landets främsta perennaodlare och tillika ordförande i Perennagruppen (som bland mycket annat utser Årets perenn). Att få vara praktikant hos honom och hans tre medarbetare är oerhört intressant och lärorikt. Det är dessutom den i särklass trevligaste plantskola jag någonsin satt min fot på!

Mer press

Det är inte bara Helsingborgs Dagblad (och systertidningen Nordvästra Skånes Tidningar, NST) som har skrivit om entrérabattsprojektet. Även Laholms Tidning var på plats och Lokaltidningen i Båstad har skrivit en notis. Jättekul, javisst, men för mig innebär det möjligen mer press i dubbel bemärkelse. Attans att själva tävlingen hamnar i fokus!

Medial uppmärksamhet!

I onsdags, när vi som bäst höll på att beskära, fick vi besök av Helsingborgs Dagblad. En av våra lärare hade skickat ut ett pressmeddelande som tidningen nappade på. I pressmeddelandet berättade man att vi nu har påbörjat arbetet med att förbereda säsongens entrérabatter, en aktivitet som blev både uppskattad och uppmärksammad när förra årets elever tog sig an samma uppgift. Projektet går ut på att jag och mina 27 klasskamrater har fått var sin odlingsruta längs entréallén att förvalta och det är fritt fram för oss att planera rabatterna efter eget huvud. De enda två kriterierna vi har att rätta oss efter är att rabatterna ska vara färdigplanterade den 21 maj och att varje rabatt ska fånga upp temat "Sittplats".

HD:s reporter och fotograf följde vårt arbete under dagen och resultatet blev en helsidesartikel i torsdagens tidning. Kul med uppmärksamhet, men jag ryggar lite för att artikeln trycker så hårt på själva tävlingsmomentet. För mig ligger tjusningen och utmaningen i att få förmånen att faktiskt fronta en egen rabatt inför alla besökare till en av Sveriges vackraste trädgårdar. Det räcker långt, riktigt långt!

 

Beskärning

Den senaste tiden har vi fått lära oss mycket om beskärning av träd och buskar. I veckan som gick fortsatte vi att beskära de fruktträd som vi påbörjade för ett tag sedan. Det är främst i päronträden som kantar entréallén som vi har gått loss med våra sekatörer och sågar. Jag har tidigare varit drabbad av lätt beskärningsångest och tycker framför allt att det har varit svårt att avgöra hur mycket eller lite jag ska klippa på ett träd. Nu har jag lärt mig massor om beskärning! Vi har haft riktigt bra teorilektioner där vi bland annat fått lära oss när på säsongen det är lämpligast att beskära (utgångsläget är att i princip ALLA buskar och träd mår bäst av att beskäras under JAS-månaderna, dvs juli, augusti, septemer) och hur man ska tänka när man sätter sekatören i grenarna. En av tumreglerna som jag definitivt kommer att bära med mig är att alltid ställa mig frågan "varför?" innan jag kapar en gren. Är det för att trädet ska få ökad fruktsättning, av rent estetiska skäl, föryngring, för att ta bort sjuka eller skadade delar?

Vid tre tillfällen har vi fått vara ute och beskära äppel- och päronträden i parken. Det är oerhört lärorikt att få omsätta det vi lärt oss i klassrummet i praktiskt arbete. Riktigt kul! Och mer komplext än jag först trodde. När man väl hållit på ett tag är det faktiskt ganska lätt att drabbas av en slags klipphybris och plötsligt ser varenda gren på trädet felriktad ut. Många av träden hade långa, uppåtriktade vattenskott och såg faktiskt riktigt fula ut. Jag fick oerhört starka "måste bort"-känslor och då var det bra att ta ett par steg tillbaka och betrakta trädet från håll och diskutera beskärningsbesluten med mina kloka klasskamrater. Det gäller att motivera varje gren som tas bort, för beskärningen stressar trädet och tar man bort för mycket resulterar det i att trädet försöker kompensera förlusten genom att skjuta fler vattenskott. En varsam balansgång med andra ord.

Bloggdebut!

Ända sedan jag påbörjade trädgårdsmästarutbildningen i höstas har jag känt ett stort behov av att dokumentera min tid på utbildningen. Första terminen vid Norrvikens Trädgårdar var helt fantastisk och jag känner mig redan lite fartblind av allt lyckorus. Genom bloggen vill jag stanna upp ett ögonblick och reflektera lite extra över den tid jag spenderar tillsammans med mina härliga klasskamrater och lärare.

En stor anledning till att jag väljer bloggen som forum för mina iakttagelser är att jag själv fick mycket inspiration att söka trädgårdsmästarutbildningen via en annan blogg, nämligen Blivande trädgårdsmästare. Det är en av eleverna i årskursen över min klass som har bloggat om utbildningen sedan starten hösten 2008. Genom hennes blogg fick jag så oerhört mycket mer information om utbildningen än vad skolan kunde erbjuda. Under våren tar Helen och hennes klasskamrater examen och därmed kommer förmodligen även hennes bloggande att övergå i en annan form. Min förhoppning är att bidra till ytterligare inspiration till dem som är sugna på att utbilda sig till trädgårdsmästare.