TEMA: Trädgårdsmästarelev på Norrviken

  
Lisa "Minelli" Bergström
Flitiga Lisa. Jag kan inte tänka mig något mer beskrivande namn på klassens energiknippe och arbetsmyra. Blommans vetenskapliga namn, Impatiens walleriana, får mig att fnissa lite grand, det säger liksom allt. Att hennes blivande företag ska heta just Flitiga Lisa känns bara så självklart.

I samma stund som vi i klassen förra hösten fick reda på vilken av entrérabatterna var och en av oss blivit tilldelade stod Lisa redan med spaden i marken. Medan vi andra fortfarande funderade på vad vi egentligen ville göra med våra rabattytor hade hon samlat ihop allt material till sin. Och när jag och mina övriga klasskamrater så smått började höstbereda jorden på våra tilldelade ytor – ja, då var Lisa redan klar med sin rabatt.

-Jag är sån, oavsett vad det gäller. Om jag har något projekt eller uppgift på G sätter jag igång direkt, jag bara måste släppa fram all energi och kreativitet omedelbart. Och sen kan jag inte sluta förrän arbetet är klart.

Från militäruniform till snickarbyxor
Vägen till trädgårdsmästarutbildningen var långt ifrån spikrak, men ändå ganska självklar. Lisas trädgårdsintresse grundlades redan när hon som barn rensade ogräs i mormoderns rabatter, krattade fina mönster i grusgångarna och låg i komposthögen och tittade på maskar.

Efter gymnasiet valde Lisa att göra lumpen och därefter åkte hon till Israel för att arbeta som volontär. Väl hemma igen utbildade hon sig till väktare och arbetade på Securitas i fem år. Men när barnen kom kände hon sig manad att lämna det jobbet.

-Det var inte jag längre. Jag klarade helt enkelt inte av att se så mycket negativa sidor hos människor som man möter i sitt arbete som väktare.

Att hon istället började läsa till trädgårdsmästare var en lyckosam slump.

-Jag läste om utbildningen i tidningen och plötsligt gick det upp ett ljus för mig. Jag hade länge drömt om en sådan utbildning, men trodde inte att det gick att genomföra med två små barn att ta hand om. När jag såg att möjligheten fanns på nära håll sökte jag in direkt! Det är jag jätteglad över, det enda jag möjligen kan ångra är att jag inte gjorde det för flera år sedan. Jag har lärt mig oerhört mycket sedan vi började – då kunde jag i princip ingenting om växter, nu kan jag jättemycket.

Efter utbildningen satsar Lisa på att försörja sig som egenföretagare med inriktning på trädgårdsanläggning, stenläggning, beskärning och plantering. Förhoppningen är att kunna samarbeta i någon form av nätverk med andra trädgårdsföretagare i närheten.

Någonting får mig att tro att det kommer att bli precis så som Lisa har tänkt sig. Och bara en kort stund efter vi har lämnat varandra får jag ett sms med följande innehåll: ”Om du vill kan du lägga till att det finns ett projekt på gång men att det är än slå länge hemligt, men att det är tänkt att ta trädgårdsvärlden med storm.”

Är det någon mer än jag som blir nyfiken av det beskedet?


Här kan du läsa om ytterligare en av mina klasskamrater, Sanne Clausen.