Trädgårdsmästardrömmar

Anna-Mia lär oss så i Allers Trädgård

2011-03-24T21:15:00.000+01:00

Gissa om jag är stolt över att min kära klasskamrat, Anna-Mia Karlsson, pryder omslaget till senaste numret av Allers Trädgård! Och inte nog med det - på hela åtta sidor får vi följa med henne in i växthuset, där hon delar med sig av sina allra bästa tips på hur man lyckas med sina frösådder.

Fotocollage lånat av Görgen Persson (som även är fotografen till bilderna i tidningen)

De som besökte Norrvikens Trädgårdar i somras kanske såg Anna-Mias fina entrérabatt, "Vickans kondis", som blev en stor snackis inte minst tack vare kaffeservisen som hängde i äppelträdet. Om man kikar riktigt, riktigt noga i Allers-reportaget kan man se frösådderna av bland anant palettblad som hon senare planterade ut i sin rabatt på Norrviken.

Seså, köp senaste Allers Trädgård, läs och lär av duktiga Anna-Mia!

Skenet bedrar...

2011-03-22T20:52:00.003+01:00

Nog för att vi ser riktigt glada och avslappnade ut på den här bilden som togs i fredags. Men, som sagt, skenet bedrar, vi smilar bara upp oss en aning inför kameran. I själva verket är vi fem vrak som just nu går på knäna. Nu är vi inne på sjätte veckan av dygnet-runt-slit med projektarbetet.

På fredag smäller det, då ska kunden, pressen och andra nyfikna bli presenterade för vårt förslag (eller om det är tvärtom?). Innan dess ska nuläges-, karaktärs- och situationsplaner vara klara tillsammans med detaljerade anläggningsanvisningar, konstruktionsritningar, skötselplan, växt- och materiallistor etc. Och så fick vi dessutom för oss att vi skulle producera en broschyr över vårt arbete. Det senare känns som lite onödig överkurs just nu. Puh!

Nu blommar trollhasseln!

2011-03-13T16:45:00.002+01:00

Innan jag lämnade Norrviken i fredags smög jag mig ner i "japandalen" (eller Japanska Trädgården som den officiellt heter). Det var några veckor sedan jag var där och jag var bara tvungen att spana in om ett av mina tidigaste och käraste vårtecken hade visat sig ännu. Och jomenvisst, när jag fick syn på den japanska trollhasseln, Hamamelis japonica, fylldes jag av en slags vemodig lycka kombinerat med en stor tacksamhet och vördnad för naturen.

Jag dröjde mig kvar länge vid trollhasseln och nästan sög in de ljuvligt doftande små rufsiga blommorna i näsborrarna.

Tyvärr hade jag inte kameran med mig vid det tillfället, men bilderna ovan som togs vid ungefär samma tid förra året duger väl gott?

Nu kan våren komma!

Stora planer för Norrvikens Trädgårdar

2011-03-02T17:51:00.007+01:00

Idag släpptes Den Stora Bomben som vi alla gått och väntat på, vid en presskonferens i Båstad. Projekt Lilla Båstad, med entreprenören Erik Paulsson i spetsen, har stora planer för hur Norrviken ska utvecklas (eller exploateras om man föredrar det begreppet).

Alla vet ju att underhållet på Norrviken sedan en tid tillbaka är rejält eftersatt och att det krävs stora ekonomiska insatser för att rädda parken från ett totalt förfall. Det har gått många turer i den segdragna processen om en rimlig lösning och det har varit många aktörer inblandade, alla lika angelägna att försvara sina intressen.

Den plan som idag presenterades för pressen går ut på att göra Norrvikens Trädgårdar till Bjäres nya mötesplats. Bland annat vill man bygga en hel by vid nuvarande parkerings- och entréområdet med bostäder, utbildningsverksamheter, konsthall, hantverkscentrum, företagsby, ett mindre torg och parkeringar.

Illustrationen är lånad från Lilla Båstads hemsida

Projektet lovar dock att trädgårdarna ska bibehållas och på hemsidan kan man läsa följande:

"Vi ser inte att det finns ett motsatsförhållande i utvecklingen av området parallellt med utvecklingen av de historiska trädgårdarna. Vi vill att detta nedgångna område åter ska blomstra. /..../ Den befintliga trädgården kommer att vårdas och utvecklas till en uppskattad och välbesökt oas, samtidigt som den får nya komplement och attraktioner."

Visionen är således att skapa en attraktiv mötesplats, med trädgårdarna i centrum, som i sin tur ska möjliggöra en ekonomiskt hållbar lösning för Norrvikens framtida utveckling.

Planskiss över Lilla Båstad. Klicka här för att komma till en länkad pdf-fil där bilden visas i större format.

Detta var ett riktigt spännande förslag men jag gissar att sista ordet ännu inte är sagt. Projekt Lilla Båstad har bjudit in Bjäreborna till diskussion redan nu på lördag. Det ska bli intressant att följa utvecklingen och hur förslaget mottas av olika intressegrupper.

Själv har jag inte hunnit sätta mig in i förslaget i detalj, men det är helt klart att investerarnas planer för Norrviken är långsiktiga och att man är beredd att skjuta till en stor summa pengar för att få området på fötter igen. Det betyder mycket, väldigt mycket.

Läs mer om projektet här:
Helsingborg Dagblad
Lilla Båstads hemsida
Sydnytt
Kvällsposten/Expressen

TV-inslag:
Sydnytt i Svt Play

Avgörs Norrvikens framtid i morgon?

2011-03-01T20:42:00.000+01:00

I dagens upplaga av Helsinborgs Dagblad spekulerar man i lösningen på den segdragna följetongen om Norrvikens ovissa framtid. Läs artikeln här

Kan PEAB-brodern Erik Paulsson leverera tillfredsställande planer för hur Norrviken ska räddas från ett totalt förfall? Hursomhelst, svaret kanske kommer på morgondagens presskonferens som hålls på Hotel Skansen i Båstad.

Första projektetappen avklarad!

2011-03-01T18:07:00.003+01:00

Under de två senaste veckorna har nästan all tid i skolan ägnats åt Det Stora Slutprojektet, med undantag för en halv dags avbrott för ympning.

Idag var det så dags att presentera vårt förslag så här långt för kunden; fastighetsförvaltaren Kärnfastigheter i Helsingborg. I vår projektgrupp har vi, som jag tidigare berättat, tagit oss an en fastighet för LSS-boende, det vill säga personer med grava funktionshinder. Det har varit viktigt för oss att göra ett ordentligt förarbete, där vi bland annat har gjort en grundlig analys av platsen som den ser ut idag, innan vi satte igång med den kreativa processen. Vi har besökt platsen flera gånger och tittat på den befintliga utemiljön både utifrån och inifrån byggnaderna.

Vi har fotograferat, antecknat, mätt och memorerat. Vi har också återvänt till platsen några gånger för att kika på detaljer som kommit upp efterhand som vi har börjat skissa.

Vi har även pratat med personal och verksamhetschef och intervjuat en arbetsterapeut som tränar de utvecklingsstörda för att få en bättre bild av vilka behov de boende har. Eftersom vi har en ganska speciell målgrupp med mycket grava handikapp, förstod vi ganska snart att utformningen av trädgården bäst görs med sinnesstimulerande växter, former och materialval. Därför valde vi även att göra ett studiebesök på ett demensboende i Helsingborg, där man nyligen har anlagt vad man kallar för Sinnenas Trädgård, för att få lite inspiration.

Med mer kött på benen och ny, värdefull kunskap om vår målgrupps behov, har vi arbetat ganska intensivt med att formulera våra idéer och skissa ner dem i en så kallad karaktärsplan. Karaktärsplanen visar de övergripande förändringarna som vi föreslår, där ytor, gångar, vegetation etc är tydligt utmärkta men där växtval och val av material ännu inte är gjorda.

Skissen nedan visar hur området ser ut idag.

I korta ordalag har vi fokuserat på att göra området mer tillgängligt för de boende, idag består trädgården till stora delar av gräsytor vilket gör det svårt eller omöjligt att ta sig fram över med rullstolar. Det finns även ett avgränsande staket, som idag separerar den stora, fina tomten i två åtskilda delar. Vi har därför tagit bort staketet och tillfört stora gångstråk som löper runt de båda byggnaderna, med avbrott för bersåer, porlande vatten, ett djungelliknande woodland, en dofthörna, en eldplats med mera.

Här är vårt förslag:

Vid vår presentation idag fanns, förutom kunden Kärnfastigheter, även våra klasskamrater, vår lärare samt handledaren Maria Arborgh på plats. Vi fick tjugo minuter till förfogande för att beskriva våra idéer och därefter gavs ordentligt med tid för feed-back. Glädjande nog var kunden väldigt positiv till vårt förslag och vi fick även bra respons på hur vi genomförde vår presentation. Lite high-five-känsla faktiskt, skönt!

Med detta i ryggen känns det naturligtvis jättekul att gå vidare in i nästa fas, som till mångt och mycket handlar om växt- och materialval, att producera detaljerade anläggningritningar samt att ta fram en grundlig skötselmanual för området.

Ympa, ympa, fallerallera!

2011-02-25T11:14:00.001+01:00

Mitt i värsta projektarbeteshetsen (nåja, än så länge är vi förhållandevis lugna men det kommer bli värre) fick vi igår ett välkommet avbrott. På med arbetskläderna och ut till Hallandsåsens plantskola där vi blev försedda med var sin ympkniv, några grundstammar och ett gäng ympkvistar.

När man ympar ska ympkvistarna (äppelträd i vårt fall) skäras med ett jämnt snitt. Därefter tar man en grundstam med motsvarande grentjocklek och gör ett likadant snitt. De två grenarna läggs ihop så att snittytorna ligger tätt mot varandra och därefter binder man ihop dem med en plastremsa så att ingen luft kommer in. Ympkvisten kortas in ovanför en knopp och voilà - ett nytt litet äppelträd har fötts!

Riktigt kul och lärorikt men faktiskt svårare än jag först trodde att få riktigt bra snits (!) på snitten. Med mig hem från plantskolan fick jag tre olika sorter; PG Bergius, Discovery och Ingrid Marie.

Startskott för slutprojektet!

2011-02-16T18:26:00.001+01:00

Nu börjar det verkligen närma sig slutet. För i måndags påbörjade vi den allra sista etappen i skolan, nämligen ett större projekt där vi ska knyta ihop många av kurserna vi har läst under utbildningen.

Projektet går ut på att vi ska arbeta i grupper om fem personer, där vi på uppdrag av Kärnfastigheter i Helsingborg ska skapa eller arbeta om en utemiljö på en given plats. Projektet är alltså "skarpt läge" och om beställaren är nöjd med vårt förslag kommer miljön realiseras och därmed anläggas. Vi var fem grupper som fick titta på sju objekt med olika verksamheter; förskola, LSS-boende, fritidsverksamhet, flerbostadshus med flera. Vår grupp valde ett LSS-boende med två bostadsbyggnader och kringliggande utomhusmiljö.

Igår var vi ute och kikade på objekten, som alla ligger i Helsingborgsområdet, och därefter sparkades arbetet igång med en inspirerande föreläsning av Maria Arborgh (Svt:s Söderläge för er som minns).

Med handledning av bland andra Maria ska vi analysera platsen, titta på möjliga utvecklingsområden, skapa en ny utemiljö och presentera vårt förslag i detalj för både uppdragsgivare och press.

Idag hade vår grupp ett första projektmöte där vi påbörjade vår kreativa process med att analysera platsen som den ser ut idag. Vi utgick från några bestämda frågeställningar: Vilka ytor används och hur ser de ut? Vilka rörelsemönster till och från byggnaderna kan identifieras? Vilka vyer erbjuder/saknar platsen?

Under sex veckor ska vi arbeta fram det förslag som slutgligen ska presenteras för uppdragsgivaren. Det är bara att kavla upp ärmarna och bereda sig på ett intensivt arbete.

Vad händer med Norrvikens Trädgårdar i framtiden?

2011-02-09T18:50:00.000+01:00

Ja, det är en fråga som diskuterats, tröskats och spekulerats kring ända sedan vi nåddes av beskedet att NTAB hade sagt upp avtalet med Stiftelsen Norrvikens Trädgårdar (ägaren) och inte längre skulle svara för driften av parken. Sedan i september 2010 lever Norrviken i något slags vakuum och det är inte längre någon som svarar för vare sig det upprätthållande skötselarbetet eller för den långsiktiga utvecklingen av parken.

Stiftelsen har sökt efter en ny arrendator under mycket lång tid och vi är många, väldigt många, som så innerligt hoppas att en hållbar och långsiktig lösning snart är i sikte. Parken håller på att förfalla och det krävs åtskilliga tiotals miljoner kronor för att återställa den i ett acceptabelt skick.

Och kanske är lösningen inte långt borta! En liten, liten fågel viskade nämligen i mitt öra idag att stiftelsen sitter i förhandlingar med en seriös intressent och att ett avtal är nära förestående. I månadsskiftet februari/mars ska samarbetet offentliggöras och vi får veta vem det blir som kommer att rädda Norrvikens Trädgårdar från ett fullständigt förfall.

Att rita trädgårdar och rabatter...

2011-02-07T18:14:00.001+01:00

... kan väl vem som helst göra, eller hur?
Det tror jag absolut! Men för att rita dem på beställning och att ta betalt för detta arbete krävs lite mer än att enbart "gilla växter". Det finns många talangfulla trädgårdsälskare med konstnärlig ådra som kanske saknar den fördjupade, gedigna växtkunskapen. Samtidigt är det många med god kunskap om de enskilda växterna, men som inte har förmågan att gestalta dem i ett sammanhang.

Vad jag menar är att det är ett konststycke att behärska förmågan att rita trädgårdar, rabatter och planteringar! Det handlar om att kreera ett förslag och att kunna göra förslaget begripligt för kunden. Det krävs både känsla för färg och form (oh, jag önskar verkligen att jag vore en av de konstnärligt lagda!) och riktigt god växtkännedom. För att bli verkligt duktig krävs även lång erfarenhet och en stor portion talang!

Terminens favoritkurs
Under några veckor i vinter har vi läst kursen Färg- och formlära, som ingår i utbildningen. Innan kursstarten var mina förväntningar ganska tudelade - jag såg verkligen fram emot ämnet, men efter att ha hört om kursens upplägg för förra klassen, hoppades jag inte direkt på något stort. Våra föregångare fick mest kladda och kludda med färger och leka vernissage (inget ont i det, men det är för abstrakt för min smak) - vad jag önskade mig var praktiska och handfasta grundkunskaper i ren trädgårdsdesign!

Idag hade vi det sista kurstillfället i Färg- och formlära och det är faktiskt med stor saknad jag inser att det inte blir några fel lektioner i ämnet. Kursnamnet är nog det enda som är kvar från föregånde år, för oss var läraren en annan och upplägget på kursen helt annorlunda. Och så fantastiskt lärorikt och inspirerande! Vår lärare, Åsa Adolfsson Ahlander, arbetar professionellt med trädgårddesign och är utbildad trädgårdsingenjör vid SLU Alnarp.

Under ett antal veckor har Åsa introducerat oss i ämnet trädgårddesign och varvat de teoretiska föreläsningarna med individuella uppgifter som hon med stor omsorg har gått igenom och gett personlig feedback på. Jag, som saknar naturlig talang att kunna visualisera mina idéer på papper har alltid avundats dem som med lätthet drar några snabba pennstreck och får ihop det till något begripligt. Men efter denna kurs har jag fått så mycket handfasta råd, kunskaper och - framför allt - positiv respons, att jag blir sugen på att utveckla mitt trädgårdritande.

Rabattritning
En av övningarna gick ut på att vi skulle komponera en rabatt utifrån helt fria förutsättningar avseende läge, ståndort och stil. Vi skulle dels rita en planskiss (ovanifrån) och dels framifrån i ett snitt. Till skisserna skulle vi beskriva ett tema och sätta rabatten i sitt rätta sammanhang. Vi skulle också göra en komplett växtlista med bilder, namn och antal växter.

Min rabatt fick namnet Färgstark sommarfröjd och jag har låtit basen i planteringen utgöras av mindre träd och buskar med starka karaktärsdrag. Rabatten har två tydliga områden med helt skilda färgsättningar; chokladstråket domineras av mörkbladiga och mörkt röda växter som varvas med inslag av vitt och orange-gula stråket sprakar av starkt orangea och lysande gula nyanser som kombineras med blåa fält.

Vår fantastiska lärare var så generös mot alla i klassen och proppade oss fulla med superlativ, så nu tillåter jag mig faktiskt att vara lite mallig över att jag efter åtskilliga timmars slit med färgpennor, växtböcker och skallinjaler (i kombination med en svår kreativ ångest) har lyckats komma i hamn med detta. Min blygsamhet förbjuder mig egentligen att visa skisserna offentligt (det har jag ALDRIG gjort med något jag ritat tidigare!) men jag vill visa att det faktiskt går att öva upp en arbetsteknik för hur man kan planera, kreera och presentera en idé. Så, vad sjutton, här är den:

Min första planskiss. Skala 1:100

Ett snitt från samma rabatt, skala 1:10

Växtval - perenner, träd och buskar, lökar, knölar och gräs

I kursen har vi bland annat även ritat var sin trädgård till en radhustomt. Alla i klassen fick samma tomtritning att utgå ifrån och det blev naturligtvis lika många olika förslag som vi är elever i klassen. Samtliga var riktigt bra!

Jag vill verkligen skicka ett extra tack till vår inspirerande, entuiasmerande och kunniga lärare som nog lyft oss alla ett litet snäpp! Tack vare skicklig guidning och en oerhörd positiv feedback har hon inspirerat både mig och många andra i klassen till att jobba vidare med trädgårdsritandet. (Själv ska jag snabbt förkovra mig ytterligare genom distanskursen i trädgårdsdesign som jag läser hos Trädgårdsakademin)

TEMA: Trädgårdsmästarelev på Norrviken

2011-02-02T21:08:00.002+01:00

Maria Berggren
Maria är en av fem tjejer som utgör klassens ”Halmstad-liga”. Varje dag pendlar hon och de andra drygt åtta mil Halmstad - Norrviken tur och retur för att ägna sig åt sin livsdröm, att utbilda sig till trädgårdsmästare.

Foto: Mattias Månsson

Maria har alltid haft ett stort intresse för natur och trädgård och som barn älskade hon att vara hos sin mormor och morfar som hade en stor naturlik trädgård ute på landet. Under gymnasietiden tog hon alla chanser att vara i den lokala blomsteraffären – hon gjorde sin praktik, sommarjobbade och arbetade extra där på helgerna. Så småningom fick hon anställning i butiken och hann jobba där i sju år innan verksamheten konkurrerades ut av Blomsterlandet och personalen fick sägas upp.

Därefter försörjde sig Maria under närmare tjugo år genom diverse olika jobb; hon körde taxi, jobbade i hamnen, arbetade i hemtjänsten och som biträde i en livsmedelsaffär. Men efter flera år med egen trädgård växte sig trädgårdsintresset bara större och tanken på att kunna leva på sin hobby lockade. En dag såg hon en annons om utbildningen i en tidning och bestämde sig för att ta chansen och söka in.

-Tiden var inne och jag kände att jag inte ville höra mig själv säga i efterhand ”varför gjorde jag det inte?”. Men det var trots allt lite läskigt när jag fick antagningsbeskedet i handen – nu blev jag ju tvungen att ta ställning! Jag frågade mig själv om jag var beredd att lämna min trygga anställning och kasta sig mig in i en helt oviss framtid.

Foto: Charlotte Mårtensson

Nyfikenheten och det brinnande intresset avgjorde och med facit i hand säger Maria tvärsäkert att hon aldrig skulle vilja ha det ogjort.

-Utbildningen har gett mig så oerhört mycket. Att få ägna dagarna åt det som är allra roligast i livet är en ynnest och att vistas och studera i den härliga miljö som Norrviken erbjuder är fantastiskt! Dessutom är det ganska stärkande att veta att man faktiskt fixar upp att plugga ”på gamla dar”. Jag fick en kick av att träffa nya människor som delar mitt intresse, det är ju så skönt att kunna prata blommor med sina klasskompisar dag ut och dag in utan att någon blir uttråkad!

Bilden är tagen på ett dagis där Maria gjorde praktik förra sommaren.
Foto: Charlotte Mårtensson

Om sin egen roll i klassen säger sig Maria vara den som lyssnar, iakttar och försöker ta in så mycket som möjligt.

-Jag försöker vara aktivt närvarande på lektionerna. Nu när jag har satsat på att utbilda mig vill jag ha ut så mycket som möjligt av undervisningen. Jag har lärt mig massor, men om jag kunde ändra på något i utbildningen skulle jag i så fall önska mig ännu mer praktiskt arbete.

Om några månader tar Maria, jag och våra klasskamrater examen. Vad som händer därefter är inte helt klart för Marias del men hon har, likt flera andra i klassen, börjat fundera på att starta eget trädgårdsföretag. Om allt går som hon vill kombinerar hon företagandet med sitt gamla jobb i livsmedelsbutiken.

Jag håller båda tummarna för att det blir precis som Maria önskar!

Det kom ett mejl...

2011-01-26T16:48:00.000+01:00

"Hej hej!
Sitter och avvecklar mig själv på jobbet och tänkte passa på att skriva några rader till dig och tacka. Jag har ivrigt läst din blogg senaste året och nu är jag snart på väg för kursstart till Enköping och trädgårdsmästarutbildning med ledarskapsinriktning. När jag oroat mig för framtiden och känt att jag måste övertala mig själv och min omgivning att jag är på rätt väg, så surfar jag in och läser om hur det går för dig.

Det är verkligen svårt att lämna en tjusig kommunikationskarriär. Men ibland måste man bara blunda och hoppa. Vill med dessa rader tacka dig för all inspiration och som förebild under en besvärlig tid, då jag funderade mycket över vad som känns meningsfullt i livet.

Hoppas att även jag med stolthet vågar kalla mig för trädgårdsmästare om två år. Tusen tack för all pepp och varmt lycka till i nya arbetslivet.

Med vänlig hälsning,
M"

Jag blev alldeles varm av dessa fina ord. Tack! Och tack alla okända och kända som lämnar små kommentarer kring mina inlägg, det värmer så. Och bara vetskapen om att ni är några stycken varje dag som kikar in för att se vad jag har skrivit gör mig motiverad att fortsätta.

Mitt ursprungliga syfte med bloggen var egentligen helt enkelt att dokumentera vissa nedslag under min utbildningstid för eget bruk. Tiden rusar ju på och detta har varit ett sätt för mig att stanna upp emellanåt och reflektera över den tid jag spenderar på Norrviken. Om mitt bloggande har givit någon en liten puff att faktiskt ta steget och söka in till någon av de trädgårdsmästarutbildningar som finns i landet är det ju helt fantastiskt.

Ingen mer trädgårdsmästarutbildning vid Norrvikens Trädgårdar

2011-01-17T18:43:00.001+01:00

De som började den tvååriga trädgårdsmästarutbildningen i höstas blir troligtvis den sista kullen som får förmånen att utbilda sig vid Norrvikens Trädgårdar. Åtminstone på ett tag, för när YH-myndigheten idag offentliggjorde vilka utbildningar som får beviljat statsbidrag framöver var Trädgårdsmästarutbildningen vid Norrvikens Trädgårdar som bedrivs av Akademi Båstad var alltså inte en av dem. Av totalt hela 885 ansökningar (inom alla utbildningsområden) i hela landet var det endast 235 som beviljats stöd.

Det är naturligtvis en stor besvikelse och det väcker faktiskt en del frågetecken hos mig. Kanske inte specifikt det faktum att Akademi Båstad inte får fortsätta att bedriva trädgårdsmästarutbildningen vid Norrviken, utan att inte en enda KY-utbildning inom trädgårdssektorn i hela landet kommer att starta till hösten.

YH-myndigheten har klumpat ihop utbildningarna inom lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske i en enda grupp som tillsammans har ansökt om 503 utbildningsplatser. Av dessa har 187 platser beviljats, bland annat för gårdsmästare, beridare, klövvårdare, headgreenkeaper med sportytor, yrkesbiodlare, skogsvårdstekniker med flera. Men antalet trädgårdsmästarplatser är alltså noll. I hela Sverige!

Såhär förklarar YH-myndigheten bakgrunden till bedömningarna på sin hemsida:
"Det finansiella utrymmet är begränsat, vilket medför att det inte varit möjligt att prioritera alla ansökningar, även om kvalitet och måluppfyllnad är god. I första hand har myndigheten valt att prioritera utbildningar som leder till kompetenser med stort eller mycket stort värde för arbetsmarknaden."

Tillväxten inom trädgårdsbranschen är stor och framtidsutsikterna är riktigt goda. Alla tendenser pekar på att trädgårdsnäringen kommer att växa och analytiker och andra förståsigpåare matar oss med samma budskap: trädgårdnäringen är en blomstrande branch! Och om man omsätter denna statistik till rena fakta för dem som har gått utbildningen vid Norrviken ser man samma sak: majoriteten av de som tagit sin examen arbetar idag inom trädgårdsnäringen. Så sent som för ett år sedan var man faktiskt så säker på att utbildningen skulle leda till arbete att man utfäste en jobbgaranti efter examen.

Hur ska man då tolka YH-myndighetens beslut?

Hjälp, jag har fått jobb!

2011-01-07T18:10:00.000+01:00

(Läs: Jippie, jag fick drömjobbet!)

Två läsår går fort, oerhört fort. Allra helst när man befinner sig i ett ständigt trädgårdsrus, vilket är precis vad jag har gjort sedan jag fick mitt antagningsbesked den där dagen för ungefär ett och ett halvt år sedan. I dagarna påbörjade jag min fjärde och sista termin på utbildningen vid Norrvikens trädgårdar och den 13 maj tar jag min trädgårdsmästarexamen. Sedan är det alltså dags att börja mitt nya yrkesliv som trädgårdsmästare. "Tjohoo, vad roligt det ska bli!" tänker jag de allra flesta dagar. "Hjääälp, hur ska det gå?" undrar jag också emellanåt.

Inom trädgårdsbranschen finns det inte många kvalificerade jobb att söka och de få tjänster som utannonseras är oftast säsongsarbeten. Men branschen växer för varje år och potentialen finns där, det vet jag. Därför smygstartade jag mitt lilla enmansföretag redan i somras för att kunna satsa vidare på den verksamheten när skolan väl är slut. OM jag inte skulle ha ett "riktigt" jobb att gå till då, vill säga. För det står ju naturligtvis överst på min önskelista. Tanken på att hitta ett riktigt bra ställe där jag skulle få arbeta med det jag tycker är allra roligast, ett ställe där jag kan fortsätta att lära mig och utveckla de kunskaper jag har lagt grunden till genom min utbildning, har funnits där hela tiden. Men, som sagt, dessa jobb växer inte på träd och när det finns några att söka står det ofta många, kvalificerade personer på kö att söka.

Men hittills har jag nöjt mig med att sondera terrängen därute och tittat mig omkring efter potentiella jobb. Ännu har det inte dykt upp något som känts lockande att söka, utan jag har väntat och hoppats på att det där drömjobbet eventuellt skulle dyka upp så småningom. Och om det trots allt inte skulle dyka upp något sådant, ja då skulle jag ju satsa med full kraft på det egna företaget, Timotej Trädgård.

Så, om någon skulle fråga mig om vad jag helst av allt skulle vilja göra efter min examen skulle jag alltså utan tvekan svara: att arbeta med växter (såklart), gärna på ett ställe där jag får möjlighet att lära mig ännu mer och där jag får möta och hjälpa kunder. Jag skulle vilja kombinera försäljning med rådgivning, anläggning, plantering och design och.... tamejtusan, nu verkar det faktiskt som jag kan sluta dagdrömma. Jag har nämligen blivit erbjuden en anställning på Nisses Växter i Uddevalla och jobbet innefattar precis det jag just nämnde! Dessutom får jag möjlighet att knyta an arbetet till mitt tidigare yrkesliv inom kommunikation och marknadsföring.

Min anställning börjar samtidigt som utbildningens allra sista LIA-period äger rum och redan nu ska jag, parallellt med studierna, påbörja arbetet med att utveckla deras hemsida.

Och i ruset av detta roliga besked upprepar jag gärna budskapet som en tidigare elev på samma utbildning förmedlade: vikten av en bra prakikplats.

Timotej - snart i en trädgård nära dig....

2011-01-02T22:03:00.001+01:00

Min fina vän och tillika kurskamrat på trädgårdsmästarutbildningen har hjälpt mig att ta fram en logotyp till mitt lilla företag, Timotej Trädgård.

Visst är den fin! Under våren kommer jag att lägga lite tid på marknadsföring så att jag är riktigt redo att ta det stora klivet ut i verkligheten efter examensdagen.

Tusen tack Mattias Månsson, för hjälpen med logotypen!

Eget företagande - tusen och åter tusen saker att tänka på

2010-12-14T21:09:00.059+01:00

En ganska stor del av oss på trädgårdsmästarutbildningen planerar att starta eller har nyligen startat företag. Hela 14 personer (av totalt 27 i klassen) räckte upp handen när vi häromdagen fick frågan om vilka som tänker starta eget. De flesta som enskild näringsidkare med inriktning på skötsel, anläggning, design mm och har privatpersoner som sin främsta målgrupp. Bland de som tog examen i våras är det tolv stycken som driver eget företag, varav sju personer på heltid. De jag har pratat med är mycket positiva till arbetssituationen och har stor tilltro till framtiden.

Skolan har tagit fasta på detta och i utbildningen ingår kursen Ekonomi och ledarskap, vilken omfattar tre poäng. Startskottet var en Starta företag-dag i Lund, en heldag där sex myndigheter, bland andra Skatteverket, Bolagsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen informerade om vad man bör tänka på när man ska starta eget. Och, om vi inte visste om det tidigare, blev vi verkligen varse att det finns ett och annat att fundera över innan man sätter igång.

På schemat dessa veckor har vi också haft grundläggande företagsekonomi, marknadsföring och bokföring. Förra veckan fick vi en tvådagars energisk duvning av allas vår egen Claes-Anders Malmberg på Acama som på sitt personliga och humoriska sätt försökte engagera oss i ämnena anbudsgivning och prissättning.

C-A Malmberg håller låda

Vi har även fått personlig coachning (oh, vad jag har svårt för detta ord - varför finns det inget vettigare svenskt alternativ?) i två omgångar à en timme. Det är genom Bärkraft - ett utvecklingprogram som finansieras av Landsbygdsprogrammet i Skåne - som vi bland annat får möjlighet att bolla våra företagsidéer med en personlig så kallad utvecklingspartner. Det är både nyttigt och energigivande och ett bra stöd på vägen. Programmet innehåller egentligen fler steg än de vi deltar i och skolan har valt att sponsra oss med den första halvan. De som vill får möjlighet att själva köpa till den andra halvan till ett förmånligt erbjudande. Eller...? Det det där sista gäller visst bara en utvald skara i klassen, nämligen de som är bosatta i Skåne län. Vi andra (totalt 8 stycken) blir således snuvade på den lilla julkonfekten.

Mästare eller inte mästare - det är frågan!

2010-12-07T17:58:00.004+01:00

När man gått en trädgårdsmästarutbildning, kan man titulera sig trädgårdsmästare då?
Självklart tycker kanske en del, medan andra menar att trädgårdsmästare blir man inte hursomhelst, särskilt inte efter enbart två års studier.

När Gunnel Carlsson gästföreläste hos oss i våras tryckte hon särskilt på att trädgårdsmästaryrket kräver ett livslångt lärande. "Tro inte att ni är något, det tar ett helt liv att bli trädgårdsmästare", sa hon lite retsamt till avgångsklassen på deras examensdag i maj i år. I själva verket anser hon att det bara finns en enda person i Sverige är värdig titeln trädgårdsmästare och det är Magnus B. Nilsson, ni vet han som har namngivit den röda solhatten Echinacea purpurea 'Magnus', och han fyllde 100 år 2006...

(Bilden är lånad)

Enligt Wikipedia är trädgårdsmästare "är en yrkestitel för personer som är yrkeskunniga och yrkesverksamma med skötsel och odling av växter" medan det står att läsa i Nationalencyklopedin att trädgårdsmästaren är "person som är yrkeskunnig inom odling av köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter". Således verkar det vara fritt fram för vem som helst som är yrkesverksam inom trädgårdsbranschen att skriva trädgårdsmästare på visitkortet.

Själv vacklar jag en aning och i svaga ögonblick känner jag mig alldeles för osäker för att våga titulera mig trädgårdsmästare efter utbildningens slut. Hur ska jag, med min begränsade utbildning, kunna mäta mig med dem som har en livslång erfarenhet och yrkeskunskap? I andra stunder, när självförtroendet är på topp, sträcker jag på mig en aning och tänker att efter en trädgårdsmästarutbildning borde man trots allt våga bära trädgårdsmästartiteln med stolthet.

I det dagsfärska nyhetsbrevet Gröna Trender från grönytekonsultföretaget Acama, diskuteras ämnet. Av en händelse är det en av mina lärare som står bakom artikeln som tar ner diskussionen på djupet.

Så, vem har rätt att kalla sig trädgårdsmästare? Finns det några relevanta alternativ till trädgårdsmästartiteln? Vad tycker du?

Magnus B. Nilsson, en "riktig" trädgårdsmästare. (Bilden är lånad)

Vart tog det ekologiska och småskaliga perspektivet vägen?

2010-11-30T19:11:00.004+01:00

En av anledningarna till att jag sökte utbildningen vid Norrvikens Trädgårdar var att den hade ett uttalat ekologiskt perspektiv. En av de största delkurserna heter just Småskalig ekologisk odling och vi läste merparten av kursen under vårterminen. Cirka en halv poäng återstår innan kursen är avslutad.

Jag hade stora förväntningar och såhär står det ordagrant i kursplanen:
Småskalig ekologisk odling
Kursen behandlar småskalig ekologisk trädgårdsodling i exempelvis skolmiljö, visningsträdgårdar, hemträdgård osv. Kursen behandlar växtnäring, växtföljder, växtskydd och biologisk mångfald, ogräsreglering. Vidare ger kusen en orientering om ympning, sådd, förkultivering, jord, gödsling, bevattning och växtföljd, frilandsodling, växthusodling, sommarskötsel, växtskydd, insekter i trädgårdslandet, kompostering samt skörd och förvaring. Målet är att den studerande ska ha kännedom om såväl historiska som moderna ekologiska odlingsmetoder.

Efter denna delkurs ska deltagaren
- kunna anlägga en småskalig ekologisk, ett eller flerårig, odling från planering och markbearbetning till sådd och plantering, skörd enligt beskrivningen ovan.
- kunna sköta och underhålla en ettårig eller flerårig odling enligt ekologiska principer.

Det ser riktigt bra ut på papperet och det var också en kurs som jag verkligen såg fram emot. Kurslitteraturen utgörs helt och hållet av Jordbruksverkets sammanställda skrifter Ekologisk odling av grönsaker på friland. Pärmen innehåller bland annat bland annat odlingsbeskrivningar, växtnäring, växtskydd, lagring, kalkyler och vänder sig till lantbrukare som vill börja odla ekologiskt eller ställa om från konventionellt till ekologisk lantbruk. Litteraturen innehåller väldigt mycket matnyttig information, men har allt annat en ett småskaligt perspektiv.

Ganska tidigt under kursen var vi några som ifrågasatte den tydliga inriktningen på storskaligt lantbruk, men fick då till svar att dessa metoder även går att tillämpa i mindre skala inom olika områden. Men hittills har vi inte fått några exempel på trädgårdsodlingar i skolmiljö, visningsträdgårdar eller hemträdgårdar som kursplanen utlovar. Inte heller har vi fått lära oss hur man anlägger, sköter och underhålller en ett- eller flerårig odling enligt ekologiska principer, vilket är målet med delkursen.

Av de avsnitt som räknas upp i kursplanen har undervisningen inte över huvud taget berört:
* ogräsreglering (med undantag för kemiska bekämpningsmedel)
* förkultivering
* sommarskötsel
* insekter i trädgårdslandet
* skörd och förvaring
* historiska ekologiska odlingsmetoder

Vår lärare i kursen har en konventionell odlingsbakgrund och förespråkar gärna de traditionella metoderna framför de ekologiska. De studiebesök vi gjort har uteslutande varit hos konventionella odlare. I de hänseenden några av oss i klassen har uttryckt en önskan om att ta upp ett ekologiskt synsätt har vi blivit bemötta med argument som att det är oekonomiskt, ohållbart, att vi ska följa debatten kring problematiken med de ekologiska odlingsmetoderna. Men för att vi ska ha möjlighet att själva kunna ta ställning till detta är det en självklarhet att vi också får en mer nyanserad bild av denna uttalade problematik. Jag kan bara föreställa mig hur kursen hade sett ut om vi istället hade en lärare/gästföreläsare som verkligen brann för de ekologiska odlingsmetoderna och där diskussionerna därför hade kunnat bli så mycket mer mångfasetterade.

Jag är riktigt besviken och känner mig snuvad på konfekten helt enkelt. Och jag vill vara väldigt tydlig med att, oavsett om det här en hjärtefråga för mig eller inte, är det de sakliga bristerna i undervisningen och de uteblivna kursavsnitten jag vänder mig emot,. Kursplanen har förankrats i utbildningens ledningsgrupp och därefter godkänts av YH-myndigheten, men den ansvarige läraren har helt klart gjort en annan tolkning av innehållet. Nu återstår som sagt endast en halv poäng av delkursen och jag kan inte se hur vi ska hinna få igen det vi saknar.

Tripp-trapp, trappor...

2010-11-22T21:20:00.001+01:00

... och mera matte.

64 = 2(h+1) + b
Om det är något jag ska lägga på minnet inför den kommande anläggningstentan är det definitivt ovanstående formel. Om jag inte missminner mig orsakade den en hel del huvudbry hos många i TM10, klassen som tog examen i våras.

Formeln används vid trappkonstruktioner utomhus och med hjälp av den kan man räkna fram så optimala steghöjder och stegdjup som möjligt i förhållande till markens nivåskillnad. Det är väl inte särskilt ofta jag reflekterar över stegens höjd eller djup när jag går i trappor, åtminstone inte om det "känns som det ska". Men en felkonstruerad trappa kan kännas obekväm att gå i - ibland är steghöjden för låg eller så känns stegens djup inte anpassade för min steglängd. Om höjdskillnaden mellan planstegen är anpassade efter ett normalstort kliv känns trappan bekväm att gå i.

Några av trapporna på Norrviken med omnejd som vi spanade in, mätte, bedömde och i vissa fall kritiserade med utgångspunkt från den kunskap vi numera besitter...

Formeln för en trappa är klassisk och förklarar sambandet mellan ett normallångt steg på cirka 64 cm med det naturliga sättet att gå i en trappa. Ju högre steghöjden är, desto mindre är stegdjupet. Och ju lägre steghöjden är, desto djupare måste steget vara. En bra steghöjd utomhus ligger mellan 14 och 16 centimter.

Således:
64 = 2(h+1) +b

64 = normal steglängd med behaglig gångrytm räknat i centimeter.
h = sättstegens höjd
1 = lutning i centimeter (1 centimeter läggs alltid till för utomhustrappor för bättre avrinning)
b = planstegens (dvs trappstegen man går på) djup

Puh, hoppas jag inte har blandat ihop något nu. Och håll gärna tummarna för att jag kommer ihåg detta när det är tentadax. Om - jag menar förstås NÄR - jag någon gång kommer att bygga en utomhustrappa trollar jag naturligtvis fram formeln ur minnet.

TEMA: Trädgårdsmästarelev på Norrviken

2010-11-17T20:06:00.003+01:00

Lisa "Minelli" Bergström
Flitiga Lisa. Jag kan inte tänka mig något mer beskrivande namn på klassens energiknippe och arbetsmyra. Blommans vetenskapliga namn, Impatiens walleriana, får mig att fnissa lite grand, det säger liksom allt. Att hennes blivande företag ska heta just Flitiga Lisa känns bara så självklart.

I samma stund som vi i klassen förra hösten fick reda på vilken av entrérabatterna var och en av oss blivit tilldelade stod Lisa redan med spaden i marken. Medan vi andra fortfarande funderade på vad vi egentligen ville göra med våra rabattytor hade hon samlat ihop allt material till sin. Och när jag och mina övriga klasskamrater så smått började höstbereda jorden på våra tilldelade ytor – ja, då var Lisa redan klar med sin rabatt.

-Jag är sån, oavsett vad det gäller. Om jag har något projekt eller uppgift på G sätter jag igång direkt, jag bara måste släppa fram all energi och kreativitet omedelbart. Och sen kan jag inte sluta förrän arbetet är klart.

Från militäruniform till snickarbyxor
Vägen till trädgårdsmästarutbildningen var långt ifrån spikrak, men ändå ganska självklar. Lisas trädgårdsintresse grundlades redan när hon som barn rensade ogräs i mormoderns rabatter, krattade fina mönster i grusgångarna och låg i komposthögen och tittade på maskar.

Efter gymnasiet valde Lisa att göra lumpen och därefter åkte hon till Israel för att arbeta som volontär. Väl hemma igen utbildade hon sig till väktare och arbetade på Securitas i fem år. Men när barnen kom kände hon sig manad att lämna det jobbet.

-Det var inte jag längre. Jag klarade helt enkelt inte av att se så mycket negativa sidor hos människor som man möter i sitt arbete som väktare.

Att hon istället började läsa till trädgårdsmästare var en lyckosam slump.

-Jag läste om utbildningen i tidningen och plötsligt gick det upp ett ljus för mig. Jag hade länge drömt om en sådan utbildning, men trodde inte att det gick att genomföra med två små barn att ta hand om. När jag såg att möjligheten fanns på nära håll sökte jag in direkt! Det är jag jätteglad över, det enda jag möjligen kan ångra är att jag inte gjorde det för flera år sedan. Jag har lärt mig oerhört mycket sedan vi började – då kunde jag i princip ingenting om växter, nu kan jag jättemycket.

Efter utbildningen satsar Lisa på att försörja sig som egenföretagare med inriktning på trädgårdsanläggning, stenläggning, beskärning och plantering. Förhoppningen är att kunna samarbeta i någon form av nätverk med andra trädgårdsföretagare i närheten.

Någonting får mig att tro att det kommer att bli precis så som Lisa har tänkt sig. Och bara en kort stund efter vi har lämnat varandra får jag ett sms med följande innehåll: ”Om du vill kan du lägga till att det finns ett projekt på gång men att det är än slå länge hemligt, men att det är tänkt att ta trädgårdsvärlden med storm.”

Är det någon mer än jag som blir nyfiken av det beskedet?

Här kan du läsa om ytterligare en av mina klasskamrater, Sanne Clausen.

LIA - en kär tillbakablick

2010-11-16T19:28:00.003+01:00

Del 1: Nisses växter
Höstens enda LIA-period inleddes bara två veckor efter terminsstarten. Det kändes minst sagt märkligt att komma tillbaka till skolan efter det långa sommaruppehållet och precis hinna bekanta sig med Norrviken, klasskompisar och lärare, innan det var dags att ge sig ut på praktik igen.

I somras gjorde jag två veckors på "min" plantskola, underbara Nisses Växter i Uddevalla (där jag under årens lopp har spenderat åtskilliga timmar och månadslöner, men då som kund...) De två veckorna gick alldeles för fort och när det började bli dags att förbereda höstens LIA la jag alla mina tidigare planer åt sidan - jag var bara tvungen att återvända till Nisses!

Här hade jag tänkt att jag skulle inleda en beskrivande bildkavalkad med foton på plantskolan, både exteriöra och interiöra. Men si, när jag rotar bland mina bilder inser jag att jag har varit synnerligen usel på att använda kameran. Jag skäms faktiskt en aning över det knappa bildmaterialet, men delar med mig av det som finns.

Jag tror att det var min sista LIA-vecka som jag lyckades ta dessa få bilder från plantskolan. Säsongens första snö överraskade.

Även om jag inte har fått med hela området, kanske denna bild ger en aning om plantskolans storlek. Rader upp och rader ner med perenner, buskar, rosor, klätterväxter, barrväxter och träd i alla storlekar. Sortimentet är enormt och jag skulle tro att utbudet är ett av de största i Sverige.

Som trogen kund hos Nisses har jag alltid uppskattat deras fantastiska bredd på sortimentet - det är som en våt dröm att botanisera (!) bland alla växter och det är verkligen lätt att dröja sig kvar i timmar. Kunskap och kvalitetsmedvetenhet är ytterligare exempel på egenskaper som gör dem unika. All personal är utbildad och kunnig och som kund får man alltid den hjälp man behöver. Lite extra goda råd och tips får man på köpet och åker alltid lika nöjd därifrån. Under de veckor jag praktiserade på Nisses var det många kunder som bekräftade just detta och återvände därför år efter år.

Om växtsortimentet är omfattande kan man nog säga detsamma om det övriga sortimentet. Det finns en uppsjö av tillbehör, krukor, redskap, inredningsprylar, fröer, lökar, dammtillbehör, klätterstöd, spaljéer - you name it! Det tar en bra stund innan man har tagit sig igenom butiken och landat på växtavdelningen. Jag önskar verkligen att jag hade lite fina bilder som kunde illustrera sortimentet, men icke.... Du kanske har varit där nyligen och plåtat och vill låna ut några bilder till min blogg?

Vad jag inte visste sedan tidigare var att Nisses Växter är riktigt stora på anläggningsbiten. Visst, jag hade väl ett hum om att de tog sig an en del anläggningsuppdrag, men att det var en betydande del av deras verksamhet hade jag inte riktigt koll på. Det var en av anledningarna att jag gärna ville återvända till Nisses i höst och jag har under stora delar av praktikperioden varit ute på olika anläggningsjobb. Riktigt kul och väldigt lärorikt!

Okej, detta får avsluta den inledande delen av en liten följetong om min vistelse på Nisses Växter. Jag återvänder snart med fler inlägg.

Back in blog-business!

2010-11-11T19:51:00.002+01:00

Att anlägga en trädgård...

2010-11-11T19:30:00.000+01:00

...innebär lite mer än planering och plantering av gröna ytor. Jovisst, i många sammanhang innehar växterna naturligtvis huvudrollen på en trädgårdscen, men lika viktiga är de hårdgjorda ytorna som exempelvis uteplatser, gångar, garageuppfarter och murar.

Därför är jag jätteglad över att kursen Utveckling och anläggning av gröna miljöer ingår i min utbildning. Förutom att sätta in växterna i sitt rätta sammanhang får vi lära oss grunderna i markanläggning, ritningsläsning, mätningsteknik, dimensionering och maskinkuskap. Den misstänksamme kanske anar att det osar matte om de teoretiska avsnitten och ja - nu får vi locka fram de gamla rävarna Pythagoras och Pi samt väcka insomnade begrepp som densitet, cylindervolym och cirkelradie till liv igen. Det har hörts många tunga suckar i klassrummet de senaste två veckorna...

Men, den helt klart varierande entusiasmen inför de matematiska inslagen till trots, det riktigt roliga är att vi redan nu får praktisera det vi lär oss i riktiga projekt.

0-18, 8-16, stenmjöl, makadam och bergkross i alla de former. Vi gjorde ett studiebesök vid en krossanläggning som ligger i anslutning till borrhålen vid Hallandsåsens tunnelbygge.

Sekatörer och grepar byttes ut mot varselvästar och bygghjälmar. Outfiten känns på något sätt bekant... Hmm, jag som trodde att jag hade lämnat byggbranschen för gott.

Vi har fått lära oss att använda avvägningsinstrument och därmed är det bara att sätta igång med projekt "Plattsättning på förskola"

Matjorden ska bort innan bärlager, sättsand och betongplattor hamnar på plats.En del väljer att gräva för hand...

...medan andra tar hjälp av minigrävaren.

Varför händer inget på bloggen?

2010-10-05T10:01:00.000+02:00

Nu blir det sådär igen. Tiden bara rusar förbi och jag har få stunder vid datorn... Jag har alltså inte vare sig lagt ner mina studier, gått under jorden eller fastnat med sågen högt uppe i ett träd. Ibland är det bara lite svårt att få till det, helt enkelt.

Sedan förra inlägget har jag hunnit med en fantastisk trädgårdsresa till England med min klass. Bilderna från resan ligger fortfarande kvar, osorterade, i digitalkameran. Vid första bästa tillfälle ska jag tanka över dem till datorn och dela med mig av ett urval på bloggen.

Efter Englandsresan gick vi direkt ut på LIA igen, dvs praktik. Jag är till min glädje tillbaka på Nisses Växter i Uddevalla. Jag gjorde även två veckors praktik hos dem i somras, kände mig verkligen inte färdig där och frågade därför om jag fick komma dit igen. Det fick jag och det är jag riktigt glad över. Snart, snart berättar jag mer om det.

Det bidde en liten notis i Sydsvenskan...

2010-09-09T19:23:00.000+02:00

Mot England!

2010-09-09T16:31:00.003+02:00

Om några dagar tar klassen vårt pick och pack, laddar den full med kameraminne, pund och engelsk trädgårdslitteratur.

Vi kommer att göra en sjudagarsresa (vissa stannar enbart i fem dagar) och besöka hela elva trädgårdar från Cornwall på den sydvästligaste spetsen till sydöstra England. Vad sägs om den här smaskiga turnéplanen?

Hillier Gardens, Romsey
Compton Acres, Dorset
The Lost Gardens of Heligan, Cornwall
Eden Project, Cornwall
The Garden House, Devon
The Manor House
Hestercombe Gardens, Taunton
Thrive Trunkwell Garden Project, Reading
Wisley Gardens, Surrey
Great Dixter, East Sussex
Sissinghurst Castle, Cranbrook

Mumma, va! Det är nästan så jag blir lite avundsjuk på mig själv...

Trädkramardagar

2010-09-08T16:09:00.001+02:00

Höstterminen är i full gång och läsårets inledning kunde varit sämre. I år startar vi med trädkunksap och beskärning och den här veckan är vi ute praktiserar våra kunskaper.

Jag måste ta tillfället i akt och hylla en fantastiskt bra bok i ämnet, den numera klassiska Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman. Den är oumbärlig i beskärningssammanhang och används av både trädgårdamatörer och yrkesproffs.

Ok, vi tar en liten repetition i korthet. Man beskär ju som bekant av flera olika anledningar:

För att styra eller kontrollera tillväxten
För att stimulera blomsättning och fruktutveckling
För att undvika och lindra skador
För att uppnå en estetiskt tilltalande form

Men det viktigaste jag har lärt mig är att varje ingrepp man gör måste kunna motiveras. Beskärningen får aldrig bli ett självändamål!

Många av prydnadsträden på Norrviken är riktigt illa åtgångna med skador, rötangrepp och sjukdomar. En stor andel av de träd som är friska är dock ganska eftersatta och behöver beskäras för att de helt enkelt inte har tagits om hand i tid. Under två dagar fick vi arbeta två och två och ansvara för beskärningen av ett antal träd på olika platser i parken. Jag och min beskärningskompis tog oss an några Prunus i Körsbärsträdgården.

En Prunus Sato-zakura-Gruppen ´Kanzan' som är redo för beskärning. Praktkörsbär heter det på svenska. Eller?

Vad heter trädet egentligen? Enligt växtlistan som vi ska lära oss heter just detta träd japanskt prydnadskörsbär på svenska. Det råder ofta förvirring i namngivningen. Svensk Kulturväxtdatabas, http://www.skud.se/, är en guldgruva i sammanhanget.

Det första vi gav oss på var rotskotten. Bort med dem!

Horisontella grenar på relativt låg höjd försvårar skötselarbetet i parken. Den här grenen riskerar att fastna i åkgräsklipparen och har dessutom vuxit in i trädkronan på trädet bredvid. Vi bestämmer oss för att ta bort den.

Stora och tunga grenar riskerar att fläka sönder stammen när man kapar dem. Därför tar vi ner grenen i tre steg. Först sågar vi ett avlastningssnitt på undersidan av grenen.

Därefter lägger vi ett snitt på ovansidan, en bit längre ut på grenen.

När grenen knäcks av lämnas inga skador på stammen. Nu sågas grenstumpen av intill grenkragen för att trädet ska kunna valla över sårytan och skadan bli minimal.

And the winner is...

2010-08-31T00:02:00.001+02:00

Första dagen i skolan var vikt åt festligheter. NTAB, som lämnar Norrviken från och med 1 september (vem som tar över driften är för övrigt ännu oklart) bjöd på lunch och tackade oss elever för det gångna läsåret. Vi fick alla diplom för vår medverkan med entrérabatterna och de 10 som fått flest röster av besökarna blev särskilt uppmärksammade. De som kom på 1:a, 2:a, 3:e och 4:e plats fick dessutom fina priser för sina rabatter.

På eftermiddagen höll vi inspark för den nya kullen trädgårdsmästarelever som börjar utbildningen i höst. Sedan var det kick-off för det nya branschnätverket Trädgårdsmästarna - där nya, nuvarande och tidigare elever ska utbyta erfarenheter och nätverka med representanter från trädgårdbranschen. Middag, inspirationsseminarium med Marie och Gustav Mandelmann och sen fest stod på programmet.

Men viktigast av allt - entrérabattstävlingen är alltså avgjord och här är resultatet:

På 10:e plats
Emanuel Andersson med "En salig röra"

På 9:e plats
Lisa Bergström med "En skogsdröm"

På 8:e plats
Gunilla Henningsson med "I Roslagens famn"

På 7:e plats
Lotta Björck med "Min väg" (Lotta vann förra årets tävling och var särskilt inbjuden att delta även i år)

På 6:e plats
Marie Hellberg med "En plats i solen"

På 5:e plats
Mattias Månsson med "Kungens kurva"

På 4:e plats
Maria Berggren med "Till morfar"

På 3:e plats
Anna-Mia Karlsson med "Vickans kondis"

På 2:a plats
Mari Lindsjö med "Som på mormors tid"

Och.... Den mycket välförtjänta vinnaren av 2010 års entrérabatt är:
Lena Larsson med "Hannu-feber"

En glad och lite överrumplad pristagare. Här är Lenas egna ord om sin rabatt:
"Jag blev helt begeistrad av Hannu Sarenström när han hade en härligt inspirerande föreläsning för oss trädgårdsmästarelever på Norrviken. Hannus sätt att se på trädgård fick mig att släppa alla måsten om hur man tror att det skall vara i en plantering. Det behöver inte vara 5 eller 7 av samma sort. Sätt växterna där du känner, bara du tycker det blir fint. Lite pynt i trädgården skapar spänning och atmosfär tycker jag. Nu när jag står inför att lämna en älskad trädgård har jag tagit med mig växter jag inte kan vara utan, inte en enda kan jag avstå ifrån. Jag måste ha alla med mig..."

Kärt återseende!

2010-08-29T23:06:00.001+02:00

(eller: Knockad av växtkraften!)

I morgon börjar skolan igen och jag har just landat med mitt pick och pack på Norrviken. Jag laddade för en kvällstur i parken och det var verkligen ett kärt och känslosamt återseende. Det har hunnit gå en och en halv månad sedan jag senast var på Norrviken och det är fantastiskt mycket som har vuxit upp sedan dess. Jag minns vårens hårda slit med våra olika projekt; köksträdgården, renässansträdgården, vinterträdgården, utställningsväxthuset, nordtyska trädgården och inte minst våra entrérabatter. Vi kämpade otroligt hårt för att få allt på plats innan vi lämnade skolan och Norrviken inför sommaruppehållet och trotsade både regn och sena kvällar.

Entrérabatterna har fått en rejäl skjuts av långvarig värme och (till slut) välbehövligt regn. Många av dem är fantastiskt ljuvliga och jag ska ta mig en ordentlig runda med kameran endera dagen. Men jag tappade verkligen hakan när jag fick se min egen rabatt, "Grönt är skönt", den hade vuxit till oigenkännlighet. Inte vackert dierkt, men jag fick mig ett riktigt gott skratt. Och jag är trots allt ganska stolt över att jag faktiskt lyckades få mina purjolökar, som jag införskaffade från grönsaksdisken i en av ortens livsmedelsbutiker och utan pjosk bara tryckte ner i jorden, att blomma!

Min första skiss av rabatten. Jag såg framför mig grönsaker i olika färger och former som bildade ett tydligt mönster. Såhär presenterar jag min rabatt för besökarna:

"GRÖNT ÄR SKÖNT - För mig är grönsaker mer än enbart nyttoväxter. Förutom att de är fantastiskt roliga att driva upp från sådd till skörd, älskar jag dem för att de är så vackra, inte minst i den kreativa köksträdgårdens fantasifulla kompositioner. Deras skönhet, spännande former och mångsidighet väcker min lust att odla. Därför vill jag hylla dem med en helt egen tolkning av begreppet grönt är skönt. Alla växter i min rabatt är ätliga, även blommorna. Varsågod, sträck in en hand och provsmaka!"

Här följer en liten bildkavalkad av min rabatt - från planeringsstadiet till dagens, eh..., grönsaksdjungel. Voilà!

I början av mars. Snön låg i drivor och täckte halva stammen på päronträdet som står i min rabatt. Känns oerhört längesen.

I slutet av april kom första jordlasset på plats. Vi har haft en riktigt bra dialog med Rölunda Gård, som sponsrade alla elever med jord, gödsel och täckmaterial.

Sådärja, nu är det bara att börja plantera ut alla småplantor som jag har sått, pysslat, vattnat, täckt med fiberduk, flyttat ut och in och ut och in och ut och in....

Okejdå, jag får väl erkänna att just purjolökarna inte kommer från någon av mina fröpåsar. Det var ett roligt experiment som faktiskt lyckades.

I början av maj. Här testar jag min krukidé.

Mitt fina smidestorn som jag är så glad över. Det är Johan Hoffman på Hoffmans smide i Båstad som har tillverkat det åt mig efter en ritning som jag hittade på Claus Dalbys blogg. Ett stort tack till er båda!

Den 21 juni. Nu börjar man ana rabattens struktur.

"Krukspirorna" har Johan Hoffman tillverkat efter mina skisser.

Första purjolöksknoppen!

Mangold på nära håll. Jag planterade en liten häck av sorten 'Bright Lights' längst ut mot gången. Under mangolden skymtar täckmaterialet som jag använder, nämligen kakaoflis. Det var spännande att testa ett för mig nytt material som enligt den svenska leverantörens utsago håller både sniglar och ogräs borta från planteringarna.

En serpentin av palmkål som kantas av 'Lollo Rossa'

Krukor på rad...

Älskade purjolöksknopp.

I början av juli hade rosenbönorna svingat sig hela vägen upp i smidestornet.

I slutet av juli såg rabatten ut så här.

Bronsfänkålen i rabattens bakkant är en ny bekantskap som jag definitivt ska återkomma till.

Solrosorna har en given plats i köksträdgården!

Blommande purjolök!

Ikväll var jag endast utrustad med min mobilkamera. Det var lite för mörkt för att det skulle bli några bra bilder, men den här kanske ger en liten hint om hur mycket det har vuxit sedan sist.

Purjolöken blommar fortfarande med blommor stora som tennisbollar. Det kommer inte bli ett år utan min nya favorit i mina egna rabatter därhemma!

Prunus avium, Prunus cerasifera,

2010-08-21T14:06:00.002+02:00

Prunus domestica, Prunus laurocerasus, Prunus maackii, Prunus padus, Prunus serrula, Prunus spinosa...... Puh!!!

Sommaren svepte förbi mig med en lång, skön suck. Mina två härliga veckor hos Mandelmanns känns avlägsna och sedan dess har jag inte ägnat vare sig skolan eller bloggandet många minuter. Jag har varit ledig!

Nu har jag smygstartat höstterminen lite grand och gör två veckors praktik. Privata omständigheter har gjort att jag inte är på Österlen och Mandelmanns som planerat, utan istället på Nisses Växter i Uddevalla - ett mer än värdigt alternativ. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Prunus på längden och tvären
Vår lärare skickade med oss en skön sommarhälsning i form av den nätta uppgiften att lära oss närmare 170 träd och buskar till höstens terminstart. Nyligen fick vi veta att vi ska tenta av dessa redan första skolveckan. Det kommer att bli en tuff uppgift och jag måste erkänna att jag borde ha börjat plugga dessa tidigare. Mycket tidigare. Hur i hela friden ska jag till exempel lyckas se skillnad på alla dessa prunusar?

Men jag har ett ess i skortärmen, nämligen den eminenta Lignosskivan. Det är en CD-romskiva som beskriver över 1000 arter och sorters träd och buskar med text och bild. En fiffig funktion gör att man kan förhöra sig själv på de växter man själv valt ut. Min räddning!

Tack Martin Ågren och Lars Karlsson för hjälpen!

Mer Mandelmanna-mania

2010-07-11T14:10:00.002+02:00

Två veckor går snabbt. Jag har just kommit hem efter min första sommarperiod på Djupadals gård i Rörum och ägnar en stund åt att sortera mina intryck och bilder. Det har varit ett par härliga veckor och jag ser det som en förmån att få vara där. Lika glad är jag över att jag ska åka tillbaka i slutet av sommaren och spendera ytterligare två veckor på gården.

Det är ett unikt ställe med en alldeles särskild atmosfär - människor kommer och går och ingen lämnas oberörd över den harmoni som råder.

Här följer några bildnedslag från mina två veckor på Mandemanns Trädgårdar.

Svinmålla så långt ögat kan nå. Ogräset har tagit över odlingen fullständigt, men efter en del letande lyckades vi rensa fram några rader av frilandsgurkor. Eva är också trädgårdsmästarpraktikant och läser på Hvilan.

Ett av gårdens mobila hönshus.

En annorlunda djurbostad. Ett konstprojekt som byggdes upp under tiden jag var där och som ska hysa in både fåglar, får, bin, fiskar, grisar och andra djur som känner för att flytta in. Läs mer om projektet på Mandelmanns Trädgrådsblogg.

Det stora växthuset.

Tomater så långt ögat kan nå. Varje morgon ägnade jag ett par timmar åt att pollinera, binda upp och tjyva tomaterna i det stora växthuet. På vintern fungerar växthuset som natthärbre åt fåren. På våren blandas halmbädden runt med gödslet och utgör stommen till tomatodlingen. Därefter kompletteringsgödslar de bara med lite nässelvatten då och då. Och både tomater och gurkor växer så det knakar!

Här kupar jag rödbetorna med en gammaldags hjulhacka.

Jorden är lätt och består mest av sand. Nåja, arbetet är inte så tungt som det kanske ser ut.

Dammarna blir snabbt algbevuxna, det är bara att hoppa i båten....

... och ge sig ut på algfiske.

Algerna används till att täcka jorden kring träd, buskar och odlingar. De ger både näring och hjälper till att hålla fukten kvar i marken. Här är det en liten katsura-häck som kantats med alger på typiskt Mandelmanna-manér. Man tager vad man haver, helt enkelt. Ibland är det fårull, ibland alger.

Anders, Marie och Joppe rensar delar av dagens skörd som ska användas i cafét eller säljas i butiken.

Lök och vitlök...

späda morötter och rödbetor...

sallat...

...och nypotatis. Allt skördas samma dag som det säljs i butiken. Intresset är stort och det mesta säljer slut.

Är det månne Gustavs fiolspelande som drar hit folk från när och fjärran?

Folkhav i trädgården

Sittplatser i fårullen

SÅ vackert, suck! En kaskad av pionvallmo, prydnadskål och fårull i mjuka former. Marie har verkligen en känsla för det sköna.

Det ska bli fint att komma tillbaka efter semestern och se vad som har hänt sedan sist. Under tiden kommer jag att hålla mig uppdaterad genom Mandelmanns Trädgårdsblogg.

Mmm... Mandelmann!

2010-07-03T11:47:00.002+02:00

Tänk er att starta dagen med att skörda grönsaker på en av Sveriges vackraste odlingsplatser. Daggen ligger fortfarande kvar och håller spenat, sallat och mangold riktigt friska och spänstiga. Tuppar gal på kapp och fåren bakom kullarna gör oss påminda om deras existens. Solen värmer ordentligt, trots att klockan inte är mer än sju.

Det är sommarlycka! Jag befinner mig hos Mandelmanns på Österlen, där jag skall praktisera under fyra veckor i sommar.

Lök, vitlök, pumpa, sallat,svartrot, dill och ett otal andra grönsaker har såtts och planterats i vackra rader där inte bara de praktiska aspekterna har fått styra. Här samsas nyttoväxterna med solrosor, rosenskäror och andra blommor. Sallat i olika färger vävs ihop till en vacker matta som breder ut sig över fälten, just därför att det är så vackert.

Familjen Mandelmanns konstnärliga ådra är påtaglig och tillsammans med en äkta odlarglädje har de skapat en alldeles underbar oas på gården Djupadal i Österlen.

Ullen är både dekorativ och håller ogräset i schack. Dessutom hjälper den till att behålla fukten i marken. Visst är det vackert med pionvallmo, kål och purjolök i böljande rader?

Full Mandelmannastyrka inför helgens sommarpremiär med café och butik. Marie längst till vänster och Gustav till höger

Efter en vecka på gården känner jag att det här kommer att bli en fin sommar. En riktigt bra sådan!

Linslusar och mediefavoriter

2010-06-21T14:56:00.001+02:00

Den senaste tiden har det skrivits en del om Norrviken och vår utbildning. Ett antal morgon- och lokaltidningar har besökt oss och även en lokal tv-kanal har följt oss i vårt arbete. Det största intresset har medierna visat för våra entrérabatter och det har resulterat i både större och mindre reportage.

Hallandsposten ägnade nyligen ett helt mittuppslag åt entrérabatterna och där var det våra halländska klasskamrater som stod i blickfånget. Helsingborgs Dagblad och Lokaltidningen i Båstad publicerade också artiklar med fokus på våra idéträdgårdar.

I TV 4:s lokalsändningar den 17 juni handlade ett inslag om Norrvikens ovissa framtid. Dystra prognoser, men förhoppningsvis bidrar uppmärksamheten till att en lösning kommer närmare.

Och i Sydsvenskans helgbilaga fick våra entrérabatter återigen en hel del uppmärksamhet. Och där avslöjas för övrigt hemligheten bakom mina blommande purjolökar...

TEMA: Trädgårdsmästarelev på Norrviken - Sanne Clausen

2010-06-15T21:16:00.008+02:00

Den sista augusti förra året var vi 33 förväntansfulla personer som träffades för allra första gången. Vi var samtliga antagna till trädgårdsmästarutbildningen på Norrviken och det enda vi visste om varandra var att vi alla delade det stora intresset för trädgård. Av dem som var med från början är vi nu 27 stycken kvar i klassen. Någon valde att hoppa av direkt, andra har av olika skäl lämnat utbildningen efter hand.

Som grupp är vår klass, TM11, helt fantastisk! Vi har alla olika bakgrund, är i olika åldrar och har olika mål med utbildningen, men som helhet har vi jäklarimej en gruppdynamik som är ganska unik. Därför vill jag göra några nedslag under ett återkommande tema som jag kallar "Trädgårdsmästarelev på Norrviken" där jag då och då presenterar några av mina härliga klasskamrater.

Först ut blir en av våra danska have-dyrkere, nämligen Sanne Clausen.

Såhär säger Sanne om sig själv och sin roll i klassen:

- Jag är nog klassens mest rättframma person, den som ställer de frågor som andra tänker. En del tycker nog att jag kan vara lite provocernade emellanåt, men det beror nog mest på att jag inte lindar in mina frågor i så mycket krusiduller som ni svenskar ofta gör, hrm... Jag tänker positivt och gillar andra människor. Och så är jag nog en som ofta tar initiativ - men är tyvärr inte lika bra på att fullfölja dem...

Vägen hit

För tre år sedan tog Sanne med sig man och barn och flyttade från danska Dragör till Skåne. Sanne har en bakgrund som pedagog och har i många år arbetat med barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov. I Sverige jobbade hon på en naturförskola där hon vistades mycket ute i naturen tillsammans med barnen.

Vägen till trädgårdsmästarutbildningen var kanske inte självklar, i själva verket är det Sannes man som har det stora trädgårdsintresset i familjen. Men en stark önskan om att vara utomhus och samtidigt få släppa fram en slumrande kreativitet ("jag har inte haft tillräckligt tid till skapande tidigare") ledde fram till livsvalet som hon inte verkar ångra för en sekund.

Sanne berättar för mig om hur hon tidigare ständigt bar med sig det strategiska tänket från arbetet och att hon alltid hade mycket i huvudet.

- Idag är klumpen i magen, det vill säga ren stress, helt borta. Jag älskar att gå helt in i det jag gör och försvinna i arbetet, även om det bara handlar om att åka omkring på en gräsklippare eller att rensa ogräs. Ibland går det en hel dag utan att jag tänker på någonting och det är härligt! Undrar om min hjärna kommer att skrumpna ihop till en liten ärta så småningom, haha!

Och framtiden då, vad har den i sitt sköte? En dröm är att arbeta som trädgårdsmästare i en större park, gärna i en slottsträdgård. Samtidigt har Sanne siktet inställt på att driva eget företag och hon har också redan startat en verksamhet med inrikting på trädgårdsskötsel hos privatpersoner, under namnet S.V.O.T.S (Sannes växt- och trädgårdsservice).

En annan dröm är att kombinera sitt trädgårdsintresse med kärleken till barn och hon skulle gärna anlägga trädgårdar som är särskilt anpassade till barns behov och leklust. Och ett litet smakprov på temat visar hon upp i sin entrérabatt.

Barnens trädgård - en plats för lek och äventyr

Här finns inga giftiga växter. Här får man smaka, dofta och känna på trädgården. Här hittar du sprakande eld och doften av grillad korv. Känn gräset under fötterna när du fikar, leker i kojan eller bara njuter av växternas skönhet. En trädgård för barn och andra varelser att vistas i.

Pluggtider + nyföretagande = tillfällig bloggskugga

2010-06-07T12:20:00.004+02:00

Tiden går så fort. Och räcker nästan aldrig till. För min del är det ganska angenäma problem, eftersom det är ett resultat av att min tillvaro är fullspäckad med roliga aktiviteter. Men det har också inneburit att jag inte hittat tid att blogga och inte heller hunnit följa andra intressanta trädgårdsbloggar. Jag har en del att ta igen med andra ord.

De senaste veckorna har innehållit ganska mycket pluggande, både teoretiskt och praktiskt. Ett par tentor är precis avklarade och ytterligare en återstår innan en nio veckor lång period av LIA och semester tar vid. Den praktiska delen har till mångt och mycket handlat om att iordningsställa och finputsa våra entrérabatter in i det sista - i morgon är det ju officiell invigning och pressvisning med pompa och ståt!

Jag har också startat upp mitt nya trädgårdsföretag, Timotej Trädgård, och har redan varit ute på mina första skötseluppdrag. Fantastiskt roligt, men också en hel del administrativt uppstartsarbete med att registrera, bokföra och marknadsföra. Parallellt med företaget har jag även smygstartat en spännande sidoverksamhet, men mer om det återkommer jag till vid ett annat tillfälle.

Nu händer det grejer i entrérabatterna!

2010-05-18T19:08:00.007+02:00

Den senaste veckan har det verkligen varit febril aktivitet vid entrérabatterna på Norrviken. Varje ledig stund har det grävts, fixats, pysslats och byggts för att rabatterna ska bli färdiga enligt tidplanen. Eller nja, viss förskjutning blir det nog på en del håll eftersom våren kom så mycket senare än vad vi hade räknat med. Tanken var från början att alla rabatter skulle vara färdigställda nu på fredag, men än är det många växter som inte är redo att komma ut i jorden ännu.

Alla besökare kan rösta på sin favoritrabatt under sommaren. Första pris till den som har röstat på den vinnande rabatten består av en trädgårdsdesignkurs från Trädgårdsakademin. Vill du se förra årets vinnarrabatt, som skapades av Lotta Björck? Klicka här så kommer du till Helen J:s blogg.

Årets gemensamma tema är "sittplats". Det har vi löst på lite olika sätt.

Varför inte slå sig ner en stund på stubben vid brasan?

Coola stolar!

Nedan detaljbilder från min rabatt. Det vackra smidestornet har smeden Johan Hoffmann på Hoffmanns Smide i Båstad tillverkat åt mig.

Fler dagsfärska glimtar från entrérabatterna. (Klicka på bilderna för att visa större format)

Examensdag för avgångsklassen

2010-05-13T10:19:00.000+02:00

Regnet stod som spön i backen när avgångsklassens examensdag. Men vad gjorde det, dagen var fylld av glada leenden, en och annan fuktig ögonvrå och många gratulationer. Precis som det ska vara när man tar examen.

Tillsammans med anhöriga och vänner fick vår klass möjlighet att fira de nyblivna trädgårdsmästarna. Lärarna, ledningsgruppens ordförande, utbildningsledaren och rektorn turades om att hylla eleverna och deras fina prestationer. Och visst har de kämpat på bra under sina två år på Norrviken. Resultatet kan de vara riktigt stolta över: 12 har startat egna företag inom trädgårdsnäringen, 7 har fått tillsvidareanställning, 13 är säsongsanställda och 2 har fått vikariat.

Programmets höjdpunkt var nog ändå Gunnel Carlsson, som hade bjudits in som hemlig gäst. Hon höll en härligt inspirerande föreläsning och skickade med glimten i ögat ett tydligt budskap till avgångsklassen: "Tro inte att ni är något, det tar ett helt liv att bli trädgårsmästare".

Sista bilden där hela avgångsklassen är samlade? Nu väntar en spännande framtid för dessa nybakade trädgårdsmästare.

Full fart i maskinparken!

2010-05-11T16:31:00.001+02:00

Något som man har väldigt stor nytta av i trädgårdsmästaryrket är alla de hjälpredor som står till förfogande. Och nu pratar jag inte om trädgårdstomtar, hjälpsamma vänner eller liknande utan om de verktyg och maskiner som underlättar skötselarbetet betydligt. Under våren har vi en ganska omfattande skötselkurs där en stor del av den schemalagda tiden ägnas åt maskinkunskap. Vi får bland annat utbildning i att hantera traktor med diverse tillbehör, frontlastare, åkgräsklippare, röjmotorsågar, vertikalskärare, kantskärare, trimrar med mera.

Vår lärare demonstrerar hur frontlastaren fungerar.

Min klasskamrat Marie luftar gräsytorna i barockträdågrden med hjälp av en vertikalskärare

Eftersom Norrviken är en stor park finns det många tillfällen att använda maskinerna i det praktiska arbetet. Under våren har vi åtminstone en hel dag varje vecka som vi utför parkskötseln, vilket naturligtvis är oerhört givande för oss samtidigt som Norrviken får ett ordentligt lyft. Jag har tidigare nämnt att det endast är två personer som ansvarar för parkens skötsel och det är förstås välkommet att vi hjälper till med det vi kan, samtidigt de ger oss bra handledning på plats.

Idag har jag, tillsammans med två klasskamrater kantskurit några av Norrvikens gräsmattor. Så här såg det ut innan arbetet:

Med kantskärarens hjälp fick kanterna sig en liten ansiktslyftning.

Och så här blev resultatet:

Glädjefnattet som fastnade i halsen

2010-05-10T20:25:00.004+02:00

I övermorgon tar "tvåorna", det vill säga klassen som går andra året på samma utbildning som jag, examen. I två år har de slitit och kämpat, pluggat och praktiserat, strävat och längtat efter att få uppleva den magiska dagen då det svart på vitt står klart att de har nått det efterlängtade målet - att bli trädgårdsmästare.

Men efter att ha pratat med några av eleverna och fått en detaljerad lägesbeskrivning genom Helen J:s blogg, har jag förstått att Den Stora Examensdagens förmodade eufori och glädjeyra under de senaste dagarna förbytts till något som liknar något annat än en festhögtid.

Jodå, examensdagens festligheter kommer att äga rum planenligt och eleverna ska avtackas en och en under pompa och ståt. Men många av dem kommer att få gå därifrån utan sina examensbevis. I korthet handlar det om dålig planering och brister i undervisningen som är orsaken till detta. Några exempel är att inlämnade uppgifter har försvunnit och att många i klassen den allra sista veckan i skolan har fått reda på att de har gamla rester som de inte tidigare vetat om. En av delkurserna innehåller inlämningsuppgifter som har begärts in i sista stund och som blivit underkända på grund av detaljkunskaper som läraren inte har tagits upp på de teoretiska undervisningslektionerna.

Idag, två dagar innan examensdagen, har skolledningen efter att ha tagit del av avgångsklassens högljudda protester, vidtagit åtgärder som gör att merparten av eleverna ändå blir godkända på sina kurser och därmed kommer att få ut examensbevisen i tid. Trots det kan jag inte annat än att reagera på hur de har blivit behandlade. Och att döma av alla bloggkommentarer som Helens inlägg gav är detta något som har hängt med utbildningen sedan första årskullen. Under de två terminer som snart gått sedan jag började utbildningen har både jag och mina klasskamrater också känt en enorm frustration över liknande brister och detta har vi också påpekat för utbildningsansvariga. Mycket har vi blivit betydligt bättre och Akademi Båstads (som tog över utbildningen i höstas) har också visat oss att deras oss löften om krafttag och uppryckningar har gett resultat. Men trots stora ansträningningar från utbildningsledningen är det fortfarande mycket som återstår att göras.

Som elevrepresentant i ledningsgruppen och medlem i utbildningens kvalitetsgrupp kommer jag att fortsätta driva de här frågorna, så att vi och kommande elever får den fina utbildning som vi har valt att satsa mycket tid och engagemang i. Jag tror på en konstruktiv dialog mellan oss elever, lärare och utbildningsledningen. Under tiden tänker jag försöka fokusera på allt som är så fantastiskt med att vara här på Norrviken; denna underbara miljö, mina fantastiskt härliga klasskamrater, de ovärderliga lektioner som ger mig en massa värdefull kunskap och, inte minst, de lärare och ansvariga som faktiskt lägger ner hela sin själ för att vi ska få en så bra utbildning som möjligt.

Och på onsdag tänker i alla fall jag fira och höja ett champagneglas för alla tappra och duktiga elever i avgångsklassen!

Timotej trädgård - kan det va´ nåt?

2010-05-04T13:03:00.003+02:00

Parallellt med min utbildningstid planerar jag att i sakta mak starta upp mitt nya trädgårdsföretag. Eftersom jag inte har helt klart för mig hur framtiden ser ut och därför ännu inte vet exakt vilken inriktning företaget ska ha, vill jag vara öppen för flera olika möjligheter. Helt klart är dock att jag redan nu i någon mån vill ägna mig åt trädgådsskötsel och de tjänster som detta inrymmer. I framtiden finns även odling, försäljning, planering mm med i tankarna.

När jag nu tänker göra en formell registrering av företaget funderar jag såklart mycket på ett lämpligt namn. Jag vill att namnet ska ha en personlig anknytning och naturligtvis med en tydlig koppling till trädgård. Jag vill dock inte att namnet ska specificera inriktningen i detalj, just för att ha möjlighet att utveckla inriktningen efter hand.

Det namnförslag som hittills har hängt sig kvar i mina tankar är just Timotej Trädgård. Timotej anspelar på mitt efternamn som är Timoteusson.

Känn på namnet, hur ligger det i munnen, vad ger det för associationer? Kom gärna med spontana kommentarer och hissa eller dissa! Jag behöver er hjälp och stöd för att komma vidare i processen.

Första uppdraget - ett jobb som gav mersmak!

2010-05-03T20:10:00.002+02:00

På trädgårdsmässan i Malmö tidigt i våras lanserade min klass ett koncept som vi kallar för Rent-a-student. I korthet går det ut på att vi erbjuder några timmars trädgårdsskötsel för en ringa peng. Pengarna går till vår gemensamma studieresa till England som vi ska göra i höst och på köpet får vi möjlighet att vara ute och praktisera våra kunskaper irl.

I torsdags var det så dags för mitt allra första trädgådsuppdrag. Och vilken pang-start det blev! Tillsammans med tre klasskamrater gav jag mig iväg med sekatören och andra handredskap i högsta hugg till en av trädgårdssveriges numera kanske mest inspirationsfyllda privatträdgård. Inte fy skam, eller hur?

Vi rensade ogräs, kanstkar gräsmattan, klippte rosor och gödslade... Bland annat.

Vi hann med en hel del, men långt ifrån allt, på de få timmar vi var där. Men det var en magisk kväll, den varmaste hittills. Och trädgården är verkligen alldeles underbar, med terasserade avdelningar, skrymslen och vrår och sådär härligt översållad av blickfång vart man än vänder sig. En lisa för själen, helt enkelt.

Trädgårdens ägare var minst lika engagerad i arbetet som oss andra. Och där fastnade hon visst på bild. Det kanske är någon bloggvän som känner igen henne, hon där till höger?

Jovisst, det är Annika Christensen, med bloggen Naturliga Ting. Hon som tar alla de där stämningsfulla fotona som syns i både trädgådstidningar och -böcker. Och som nyligen har givit ut boken En lisa för själen tillsammans med Eva Robild. Och som snart ska få ett alldeles eget frimärke utgivet.

Med så många järn i elden är det inte undra på att hon har svårt att hinna med allt i den egna trädgården. Och vi är naturligtvis jätteglada för att vi kunde göra en liten insats.

På onsdag är det dags för nästa trädgårdsuppdrag, men då i en helt annan trädgård. Rent-a-student-patrullen gör sig redo!

Wiiee! Idag vill jag fira...

2010-04-28T18:42:00.001+02:00

... att jag har haft hela 1.000 besökare sedan jag startade min blogg i februari. Jag firar med en bild på Norrvikens första blommande magnolia.

Jag ber om ursäkt för den genomgående ganska usla bildkvalitén på min blogg. Det här fotot är taget med mobilkameran enligt devisen "man tager en bild med vad man haver när tillfället inte får missas". Bättre kvalitetslös än bildlös, helt enkelt.

Tusen besökare är förstås ingenting i jämförelse med alla de populära trädgårdsbloggar som jag delvis själv följer. Många av dem har lika många besökare varje dag. Minst. Men dem är jag ödmjuk nog att inte jämföra mig med, jag tycker det är fantastiskt kul att det är så många för mig okända trädgårdsentusiaster som av olika anledningar har hittat hit och extra roligt är det att läsa alla trevliga kommentarer. På köpet har jag själv hittat många läsvärda, intressanta, inspirerande och lärande bloggar. Tack alla ni finns och för att ni delar med er av era kunskaper!

Det är nära nu...

2010-04-23T12:15:00.000+02:00

... riktigt nära!

Skötselprojekt och allmän uppsnyggning

2010-04-20T21:06:00.002+02:00

Den 1 maj slår Norrvikens Trädgårdar upp portarna för säsongen. Att det bara är en och en halv vecka till dess skulle säkert få vilken parkansvarig som helst att bli knäsvag. Det är stora ytor som ska fixas och just nu ser parken faktiskt ganska sjabbig ut. Och det är kanske inte så konstigt, eftersom det är knappa resurser som är avsatta till detta och att det mig veterligen inte heller finns någon långsiktig skötselplan. Detta beror naturligtvis helt och hållet på att Norrvikens framtid är ett stort frågetecken. Idag ägs parken av en stiftelse som i sin tur har arrenderat ut skötseln till NTAB (Norrvikens Trädgårdar AB). Arrendekontraktet med NTAB går ut i september 2010 och därefter är det osäkert vad som händer.

Allén med entrérabatterna som den såg ut i maj förra året

I nuläget är det enbart två personer (!) som jobbar i Norrvikens Trädgårdar och deras tid räcker egentligen inte till för mycket mer än att hålla ordning på grusgångarna och köra bort ris och skräp. Vilken himla tur att vi är 28 entusiastiska trädgårdsmästarelever som gärna hjälper till att hålla parken i bästa möjliga skick!

Några av mina härliga klasskamrater; Gunilla, Lisa, Siv och Marie

I vår undervisningsplan är det mycket schemalagd tid för skötsel och underhåll under våren. Vi är ett antal grupper som ansvarar för lite olika delar av parken och min grupp har bland annat fått uppdraget att ha hand om området framför Villa Abelin, Finrummet (som egentligen inte är ett rum utan den delen av den så kallade huvudaxeln som leder fram till Barockträdgården), Körsbärsträdgården och Mästarrabatterna. I vårt uppdrag ingår att sköta, underhålla och förbättra områdena och detta ska göras utan extra medel, det får alltså inte kosta något. Vi har därför tagit fram en skötselplan med en nulägesanalys, målbild och arbetsplan som vi ska följa under säsongen.

Städning av Finrummet. Vi tycker för övrigt att det är ett ganska missvisande namn för denna långa grusgång som är kantad av längsgående rabbatter vilka omgärdas av höga bokhäckar. Det kanske är någon bloggbesökare som har förslag på ett namn som passar bättre?

Jag ägnade det mesta av min tid vid mästarrabatterna. Konceptet Mästarrabatten skapades av GRO (Gröna näringens riksorganisation) år 2006 och syftet är att ge inspiration till nya sätt att komponera odlingsvärda rabatter. Varje år får en utvald trädgårdsmästare uppdraget att komponera en rabatt som ska fungera i vanliga villaträdgårdar.

På Norrviken finns ett särskilt trädgårdsrum med samtliga tidigare mästarrabatter. 2009 års rabatt, Solbacken, komponerades av landskapsarkitekten Torsten Wallin och är en genomtänkt rabatt för alla årstider. Klicka här för att komma till en länk där kompositionen visas i detalj.

Om man studerar bilderna och växtlistan ser man en rabatt som blommar från tidig vår till sen höst. Men under tiden som vi putsade och klippte ner de vissnade perennerna upptäckte vi att det saknades något väsentligt. Var fanns alla vårlökarna? Inte ett spår av vare sig pärlhyacinter, narcisser, tulpaner, allium eller irisar. Har de som anlade rabatten förra året helt enkelt "glömt bort" lökarna eller är det ett medvetet bortval av ekonomiska skäl? Och hur det blir med 2010 års Mästarrabatt har jag ingen aning om. En inte alltför kvalificerad gissning är att den, som det mesta här på Norrviken, får stå tillbaka så länge det inte finns någon som är villig att ta över driften och därmed skjuta till de medel som behövs för att rädda parken från förfall.

Barr, barr, barr - en härlig utmaning!

2010-04-13T19:26:00.000+02:00

Knappt har vi pustat ut efter barkvisttentan (jodå, trots en del vånda tog jag mig igenom den galant) förrän det är dags för en av mina större utmaningar, nämligen barrväxter. Vi har fått en lista på 37 olika barrträd och -buskar som vi ska lära oss de vetenskapliga namnen på - en baggis i sammanhanget - den stora prövningen blir att känna igen dem alla och framför allt att se skillnad på dem.

Abies koerana, koreagran. Den känns igen på sina korta, lite plastiga barr som ofta är ljusa på undersidan och, förstås, på sina lilafärgade kottar. (Bilden är lånad)

I sanningens namn hade jag inte en susning om att vi hade så många olika arter i Sverige och om jag ska vara helt ärlig har jag inte hört talas om hälften av dem. Vad sägs till exempel om nordmannsgran, blå atlasceder, kinesisk sekvoja, ärtcypress, kryptomeria, blyerts-en, serbgran, douglasgran, hiba och hemlock?

Brödgranen, Araucaria araucana, är ganska lätt att känna igen på sitt typiska växtsätt. Knivigare är det att se skillnad på de sju olika enarna som finns med på vår växtlista. (Bilden är lånad)

Men det är också detta som är så underbart med min utbildning, att jag får lära mig massor! Och ju mer jag lär mig, destom mer vill jag veta. Jag är så oerhört tacksam över att ha förmånen att tillbringa två läsår i ett av Sveriges i särklass vackraste klassrum, nämligen Norrvikens Trädgårdar.

Vårbruk och frösådder

2010-04-08T18:10:00.005+02:00

Ett av våra stora projekt under våren och försommaren är att anlägga årets köksträdgård. Vi är åtta personer som tillsammans svarar för all planering och utförande. Vi har valt att bygga vidare på en del av de tankar som förra årets elever hade och fortsätter med den växtföljd som de påbörjade. Årets genomgående tema är kulturarvsväxter och så gott som samtliga ätliga grödor driver vi upp från noga utvalda kulturarvsfröer.

Vi har lagt ner en hel del tid för planering under vintern och idag var det äntligen dags att sätta igång det praktiska arbetet på allvar.

En del av köksträdgården som den ser ut idag. I förgrunden syns de fyra odlingsbäddarna där vi tillämpar växelbruk.

Nu är det hög tid att peta ner de första fröerna i jorden. Vi väljer att förkultivera de flesta grödorna och idag fyllde vi några brätten med olika sädeslag (vi ska ha ett minisädesfält mitt i köksträdgården), purjo- och piplök, spetskål mm.

"Blomsterlatin" - rena grekiskan?

2010-04-06T20:14:00.003+02:00

"Nomina si nescis, perit et cognitio rerum"
"Om du inte känner till namnen försvinner kunskapen om tingen." (Carl von Linné)

Ah, äntligen ett vettigt citat att klämma till med när man får frågan om varför man måste lära sig växternas vetenskapliga namn. Det är ju faktiskt inte enbart för att verka märkvärdiga som "vi växtnördar" (jo, jag börjar faktiskt räkna mig till en av dem) rabblar blomsterlatin. Visste du till exempel att det finns hela 250 000 arter av blommande växter i världen, men att det bara är 5 000 av dem som har svenska namn?

Ibland kan det dock vara lite klurigt att lära sig nya vetenskapliga namn och då kan det underlätta om man har lite koll på vad artnamnen har för betydelse och hur de är uppbyggda. Boken ovan är en oumbärlig bibel i växtnamnssammanhang. Tyvärr är den sedan länge slutsåld på förlaget (den är oerhört efterfrågad, varför trycker de inte fler upplagor?) men jag har haft tur och fått tag på ett exemplar via ett antikvariat.

Idag fick vi en lite djupare inblick i ämnet när gästföreläsaren Ingrid Persson-Skoog höll ett mycket intressant föredrag på temat blomsterlatin. (Jovisst, det är Jens Corneliusons bok hon håller upp)

Det första man bör veta är att latinet har tre genus; maskulinum, femininum och neutrum. Dessa genus styr böjningsformen hos artepiteten, dvs det vetenskapliga namnets andra hälft, exemepelvis Helleborus niger (julros). Eftersom Helleborus är maskulint blir böjningsformen hos artepitetet niger (som betyder svart = syftar på växtens rot) naturligtvis också maskulint. Samma artepitet hos ett feminint namn får en annan böjningsform, exempelvis hos Sambucus nigra (fläder). I neutrum kan det till exempel heta Solanum nigrum (nattskatta).

Alltså:
Maskulinum            Helleborus niger
Femininum              Sambucus nigra
Neutrum                 Solanum nigrum

Snödroppens vetenskapliga namn, Galanthus nivalis, är en sammansättning latinets betydelser:
gala = mjölk
anthus = blommig
nivis = ung. som växer vid snö

Det finns verkligen massor att lära om vetenskapliga namn. Riktigt kul tycker jag och hoppas att dagens föreläsning kommer att hjälpa mig vid fredagens barkvisttenta.

Fotnot: Ingrid Persson-Skoog tipsade även om ett användbart dokument av Raoul Iseborg om man vill veta mer om hur latinska ord ska uttalas. Klicka på länken för att komma till dokumentet: Latinska uttalsregler och betoningsregler

Vapenvård, vintersticklingar och vårtecken

2010-03-29T21:19:00.011+02:00

Mmm, det är härligt att utesäsongen har inletts på allvar. Idag hade vi en halvdag utomhus då vi bland annat fick ta sticklingar på vitpil, Salix alba. Men innan vi gav oss ut fick vi en grundlig genomgång av hur vi rengör, underhåller och slipar några av våra viktigaste verktyg.

Vår lärare skruvar isär en Felco-sekatör för att slipa och rengöra skäret. Många smådelar är det, undrar just om alla beståndsdelar hamnade på rätt plats när han skruvade ihop den igen.

Pil är ett av flera vedartade buskar och träd som passar bra att ta vintersticklingar på. Jovisst, klockan visar sommartid och våren börjar visa sig, men än är det alltså inte försent att ta vintersticklingar, dvs vedartade sticklingar som tas när växten är i vila och inte har blad.

Den stora vitpilen, Salix alba, som står i Japandalen på Norrviken mår inte helt bra. Idag tog vi sticklingar av den så att det säkert finns material att ersätta den med om det skulle behövas framöver.

Och idag fick jag fram kameran när jag siktade några härliga vårtecken från Norrviken. Den kinesiska trollhasseln, Hamamelis mollis, är helt bedårande med sina härligt rufsiga blommor på bar kvist.

Och minsann, var det inte en liten snöklocka, Leucojum vernum, som stod och tryckte mot en varm mur?

Att känna igen träd på bar kvist...

2010-03-26T08:44:00.002+01:00

... är verkligen inte min starkaste sida. Min trädkunskap är över lag något som kan liknas vid ett svart hål. Nästan i alla fall. Men svarta hål är väl till för att fyllas, så därför passar det riktigt bra att vi just har påbörjat vår kurs i barkvistkännedom, eller pinnologi som vår lärare lite skämtsamt väljer att kalla det.

Att det var på årets första riktigt tydliga vårdag vi gjorde en parkrunda bland Norrvikens alla träd kan man kalla för en riktig fullträffstajming. Och om det var vårsolen eller inlärningspuckeln som tog musten ur oss vet jag inte, men alla verkade oerhört trötta efter gårdagens lektion.

Den retoriske ledaren

2010-03-25T16:34:00.001+01:00

Den fullständiga benämningen på min utbildning är Trädgårdsmästare - inriktning ledarskap. Namnet skvallrar om att utbildningen siktar mot att ge branschen kompetenta trädgårdsmästare i ledande befattningar. Det innebär att vi läser ett antal kurser som går utanför de gröna områdena, bland annat ledarskap, retorik och företagsekonomi. Enligt kursplanen är målet med utbildningen bland annat att ge nödvändiga kunskaper för att kunna "...verka som småföretagare och arbetsledare inom den gröna sektorn" samt "argumentera enligt vetenskapliga grunder och väl beprövad praktisk erfarenhet."

Det är en och annan som tycker att det är mer eller mindre obehagligt att prata inför grupp och det är något som vår retoriklärare ska se till att vi kommer tillrätta med. Retorikkursen följer över hela utbildningen och ska förhoppningsvis göra oss alla till säkrare, tryggare och framför allt effektivare kommunikatörer.

Vår duktiga lärare i retorik är mycket uppskattad i klassen, trots att några av övningarna tänjer gränserna för en del av oss. Och ja, det där med att bli filmad vid ett övningsframträdande är väl inte helt och hållet min grej får jag nog erkänna. Ännu.

I tisdags rotade vi lite i det här med härskartekniker, dvs mekanismer som vissa människor använder för att sätta sig över eller trycka ner andra.

Berit Ås, norsk kvinnoforskare och politiker, har observerat, identifierat, beskrivit och satt namn på de fem vanligaste teknikerna som (framför allt) män använder för att överordna sig kvinnor i det vardagliga. Dessa härskartekniker kan användas en och en eller i kombination med varandra. De är:
1. osynliggörande
2. förlöjligande

3. undanhållande av information

4. dubbelbestraffning

5. påförande av skuld och skam

Här är det några i klassen som iscensätter några exempel på härskartekniker för oss andra.

Vattenbad

2010-03-23T20:59:00.002+01:00

Visst är det härligt att det mesta av snön har smält undan från Norrviken. Mindre roligt är att allt smältvatten från hela parken verkar ha samlats i min entrérabatt.

Placeringen på min rabattyta verkar vara en av de sämsta ur dräneringshänseende och jag vet att även Helen J i avgångsklassen hade översvämningsproblem på just samma yta förra året. Och då var det inte bara snösmältningen som förvandlade hennes rabatt till en vallgrav, utan även sommarens periodvis ymniga skyfall. Inte roligt och defenitivt inga bra förutsättningar för en odlingsyta. Undrar förresten hur det stackars päronträdet i min rabatt ska klara rotblötan.

Det trista i sammanhanget är att stora delar av Norrviken är ordentligt eftersatt och att den dåligt fungerade dräneringen är ett övergripande problem. På många ställen är gräsytorna som fuktiga tvättsvampar året om och många av fruktträden är så dränkta att rotsystemet med nöd och näppe lyckas hålla dem upprätta. Och eftersom det i dagsläget är oklart hur framtiden för Norrviken ser ut är det också osäkert om och när det kommer att finnas tillräckligt med resurser för att åtgärda problemen.

Härliga Djupedal!

2010-03-16T21:37:00.003+01:00

Nu är jag inne på min sista praktikvecka och jag har njutit av varenda dag på på Djupedals plantskola. Det är underbart att äntligen få jobba med växter igen och riktigt härligt att få vara på ett ställe som är så speciellt på många sätt. En av tjejerna som jobbar där berättade att hon ser fram emot varje dag på jobbet. Jag förstår henne, för det är en alldeles särskild atmosfär på Djupedal och alla som är där verkar trivas. Jag också!

Både Jonas Bengtsson och de som jobbar hos honom har varit måna om att jag ska få ut så mycket som möjligt av min praktikperiod och alla delar generöst med sig av sina kunskaper. Jag har fått ta del av allt som görs på plantskolan vid den här tiden på året; alltifrån att så och föröka plantor till att sortera etiketter och plocka ihop beställda ordrar.

Jag och Jonas plockar ihop en av de första beställningarna för säsongen

Är det någonstans man kan lära sig allt man behöver veta om perenner är det på Djupedal. Jonas har odlat sedan barnsben och det han inte vet om perenner är inte värt att veta. Så är det bara. Beställningssortimentet varierar lite grand från år till år och det hänger helt enkelt ihop med kärleken till växterna som är så signinfikant för verksamheten, inte själva vinstintresset.

En bråkdel av alla hyllmeter med kruketiketter. Varje år tillkommer nya arter och sorter till det annorlunda och breda sortimentet.

Ordet massproduktion har man aldrig hört talas om på Djupedal. Däremot vet man hur man fikar! Kaffe med dopp BÅDE till förmiddags- och eftermiddagsfikat är standard. Liksom dessert till varje lunch. Mamma Bengtsson skämmer bort oss rejält med sina bullar, kakor och bakverk. Häromdagen fick jag till och med en liten lektion i tunnbrödbakning i deras stenugn.

Rapport från mässan

2010-03-07T12:17:00.001+01:00

Lördagen är hittills den största mässdagen, åtminstone för vår del. Mina fantastiska klasskamrater har gjort ett kanonjobb och sålt blommor, böcker, lotter och sig själva (!) för glatta livet. Hittills har vi dragit in runt 10.000 kronor till vår klasskassa och då återstår ytterligare en dag på mässan.

I torsdags, som var min mässdag, gick försäljningen jämförelsevis lite trögare om än hyfsat. Besökarna var lite försiktiga och kanske berodde det på att det var svinkallt vid vår monter. Värmesystemet hade lagt av och vi stod vid en yttervägg där vinden låg på som mest.

Riktigt populärt har vårt eget koncept, Rent-a-student, varit. För att få in lite extramedel till vår kommande studieresa till England hyr vi ut oss själva under en hel för- eller eftermiddag. Vi jobbar två och två och utför fyra timmars arbete i kundens trädgård för endast 500 kronor. Det blev en riktig hit och samtliga 20 uppdrag som vi erbjuder gick åt som smör! Intresset har varit jättestort och det verkar som att det finns långt fler intresserade än vad vi hinner med under våren. För billigt? Njae, det tycker inte vi, det är ett bra sätt för oss att komma ut och jobba och öva oss på att bemöta kunderna på ett professionellt sätt.

Trädgårdsmässa für alle (?)

2010-03-03T18:30:00.008+01:00

I morgon startar trädgårdsmässan Skånsk Trädgård i Malmö och självklart har vår klass en egen utställarmonter där. Eller är det Norrviken som ställer ut? Eller Akademi Båstad? Ja, det beror nog på vem man frågar. Vår klass har hursomhelst fått i uppdrag att bemanna skolans monter och vi har blivit tilldelade ett detaljerat körschema där det står när var och en av oss ska vara på plats under de fyra dagarna som mässan pågår. Men om jag ska vara krass känns det som att Akademi Båstad utnyttjar oss för att marknadsföra sin skola på mässan.

En trädgårdsmästarutbildning som deltar i en trädgårdsmässa, det låter ju självklart! Vari består då problemet? Personligen är det skolans attityd gentemot oss studenter jag inte gillar. För det första har vi inte vare sig fått delta i planeringsarbetet eller utformandet av montern. Så sent som för tre veckor sedan fick vi för första gången information om mässans upplägg och sedan dess har vi varit ute på LIA. Den har vi nu tvingats avbryta för att arbeta en hel vecka med att i ordningställa och bemanna montern.

För det andra brottas jag personligen med dilemmat kring vems budbärare jag är. Jag ser mig själv som trädgårdsmästarstuderande vid Norrvikens Trädgårdar. Akademi Båstad ser mig som deras elev. Jag är stolt över att få utbilda mig i en av Sveriges vackraste parker och det är också Norrvikens varumärke jag vill förknippas med. Men det är Akademi Båstads logotyp och färger som genomsyrar hela mässmontern. Av Norrvikens Trädgårdar syns däremot inte ett spår. Nästan. För det är flera med mig i klassen som vill ha fram en tydligare koppling till Norrviken och vi kommer att göra vårt bästa för att det ska synas.

I löv Norrvikens Trädgårdar, så det så!

Någonting som däremot är positivt med mässan är att vår klass får möjlighet att tjäna lite pengar till höstens englandsresa. Under de två senaste dagarna har vi jobbat frenetiskt med att fixa ihop blommor, gjuta betongkrukor, baka kakor, fixa lotterier och flyers. Jag är oerhört imponerad över den samlade kreativitet som finns i vår klass och hur målmedvetet alla har jobbat med att göra något riktigt bra av mässan.

Grönt är skönt!

2010-03-02T14:45:00.095+01:00

Jag har tidigare berättat om klassens entrérabattsprojekt. Jag och mina klasskamrater har fått var sin rabattyta längs med den päronträdskantade entréallen. Rabatterna blir det första besökarna möter när de går in i parken och det känns som en ansvarsfylld uppgift att göra dessa till en attraktiv del av Norrviken. Förra årets rabatter blev en succé och jag var riktigt imponerad över hur vilken kreativitet som genomsyrade många av dem.

Min rabattyta, som den såg ut i november förra året. Den är ungefär 7 meter bred och 2.40 meter djup.

Så här ser den ut idag. Blir lite full i skratt när jag läser på mina fröpåsar att vissa av fröerna ska sås direkt på växtplatsen under mars månad. Hur är det möjligt? Undrar just hur vi ska hinna få allt färdigt till i maj.

Jag har drabbats av total grönsakseufori och hittar alla möjliga anledningar att få utlopp för detta. Redan i höstas, när vi fick reda på att vi skulle få fria händer att utforma var sin rabatt föddes en idé som jag sedan dess inte har kunnat göra mig kvitt. Jag bestämde mig för att göra min egen tolkning av begreppet Grönt är skönt. För mig är grönsaker mer än enbart nyttoväxter. Förutom att de är fantastiskt roliga att odla älskar jag dem för att de är så vackra, inte minst i den kreativa köksträdgårdens fantasifulla kompositioner.

I min odlingslott vill jag lyfta fram grönsakernas skönhet och visa hur deras former och färger kan kombineras i en dekorativ prydnadsrabatt. Jag inspirerats av många vackra köksträdgårdar som populärt går under det franska begreppet potager. Men till skillnad från en klassisk potager, där man ju smaplanterar nytto- och prydnadsväxter i en vacker kombination, har jag valt ett utgångsläge där allt i min rabatt ska vara ätbart.

Trädgårdsmästarutbildning - något för dig?

2010-03-01T18:58:00.012+01:00

Lördagen den 13 mars kl 10-14 har vi öppet hus på Norrviken och då finns både mina klasskamrater och lärare på plats för att berätta om trädgårdsmästarutbildningen. Alla nyfikna är välkomna att lyssna, titta och ställa frågor frågor om allt som rör utbildningen.

Klicka på bilden för att göra den större

Det är flera av mina klasskamrater som själva besökte Norrvikens öppet hus-dag förra året och som därefter bestämde sig för att söka utbildningen.

Vintersysslor på plantskolan

2010-02-24T19:59:00.020+01:00

Även om det känns som att vinterbryderierna och snöröjningen har dominerat arbetsinsatserna (åtminstone för delar av personalen) den senaste veckan, finns det trots allt en hel del jobb som har med växter att göra. På Djupedal köper man in en del av växtmaterialet från Holland, bland annat barrotade växter, som sätts i krukor så att de kan växa till sig på plantskolan. Under tiden jag har varit där har vi exempelvis krukat Lamprocapnos spectabilis (löjtnanshjärta), Hepatica (blåsippa), Hemerocallis (daglilja), Trillium med flera.

Underbart att få sätta fingrarna i levande växtmaterial!

Idag har jag även fått lära mig att ta rotsticklingar, något som jag aldrig provat på förut. Sticklingarna - som i det här fallet var olika sorters Anemone x hybrida (höstanemon) - tas från moderplantor som drivits upp under förra säsongen. Man "slaktar" helt enkelt en liten planta och ur den kan man ta över 20 små rotsticklingar som sätts i pluggbrätten med såjord.

I skenet av växthusbelysningen visar Jonas hur man tar rotsticklingar av höstanemon.

Innan sticklingarna sätts i jorden måste man vara noga med att pluggbrättena är desinficerade och på Djupedal har man utvecklat en alldeles egen (?) metod. Man skottar helt enkelt ut en lagom stor ficka i den meterhöga snön. Där placerar man en ombyggd grismatskokargryta på vilken man monterar en hemmabyggd skorsten. Därefter laddar man grytan med torr ved, tänder på och fyller grytan med vatten. När vattnet börjar koka slänger man i pluggbrättena och fiskar upp dem efter en stund med en grep, vars tänder passar precis i pluggbrätternas hål.

Voilà!

Kampen mot snön

2010-02-20T15:09:00.010+01:00

Detta eviga snöande som vägrar ge med sig!

På Djupedals plantskola har Jonas medarbetare just kommit tillbaka efter ett par månaders uppehåll, men i år har uppstarten inneburit en hel del arbete som inte ingår i de vanliga trädgårdssysslorna.

Ett av växthusen på Djupedal är på 1200 kvadratmeter och är uppbyggt av en stålprofilställning och växthusplast. Taket är bågformat och i varje dal samlas oerhörda mängder snö. För att inte riskera att växthustaket rasar samman har provisoriska extrastöttor fått sättas upp.

Men snön blir allt tyngre och alla försök att få bort den från taket har varit både tidsödande och tungarbetade. Till en början prövades metoden med att klättra upp på taket och balansera på stålställningen i bågdalarna. Snön föstes ner i en pulka som tömdes nedanför växthuset. Det tog en hel arbetsdag för två personer att rensa en tiondel av taket. Ingen bra metod.

I torsdags ringde Jonas en renhållningsfirma som kom med en stor slamsugarbil. Tanken var att försöka suga upp snön från taket och sedan tömma den ute på ett gärde. Det gick heller inget vidare, arbetet var tungt och visade sig vara ganska ineffektivt. Så i fredags hyrdes en stor värmepanna in (f ö från min gamla arbetsplats Ramirent) som förhoppningsvis kan få upp värmen i växthuset så att snön på taket börjar smälta. Undrar just hur mycket som har försvunnit på måndag när jag är tillbaka igen.

LIA - lärande i arbete

2010-02-19T21:43:00.014+01:00

Trädgårdsmästarutbildningen på Norrviken är en kvalificerad yrkesutbildning (KY), och för mig är en av de största fördelarna med detta att så mycket som en tredjedel av tiden utgörs av praktik. I KY-världen kallas praktikinslagen för LIA (lärande i arbete) och syftet är helt enkelt att vi ska få möjlighet att omsätta våra teoretiska kunskaper i praktiskt arbete ute hos olika företag.

Vi har totalt sex olika LIA-perioder som löper över hela utbildningstiden och varje LIA omfattar mellan fyra och sex veckor. Inriktningen på var och en av LIA-perioderna följer olika delkurser i utbildningsplanen. Jag har hittills varit på två praktikplatser och är nu inne på min tredje. Min första LIA var Skötsel av utemiljöer och den fick jag förmånen att göra på Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Praktikperiod nummer två var en ledarskaps-LIA och den var starkt kopplad till den speciella inriktning mot ledarskap som utbildningen har. Jag tillbringade fyra veckor på ett riktigt fantastiskt projekt, Jordhammars Växtkraft, vars främsta syfte är att ge en meningsfull vardag till personer som av olika anledningar står utanför den ordninarie arbetsmarknaden.

Just nu är jag och mina klasskompisar ute på vår tredje LIA, Skötsel av inomhusträdgårdar, vilket kan vara alltifrån tropiska utställningsväxthus och växtskötarföretag till plantskolor och handelsträdgårdar. Enligt kursplanen ska vi "...få en inblick i gröna inomhusträdgårdar och vilka upplevelser och effekter dessa kan ge. Vidare skall deltagaren undersöka företagets skötselplaner och möjligheter till förbättringar av skötselmetoder av med ekologisk hänsyn."

Djupedals plantskola

Mitt val av LIA-plats hade jag funderat på ända sedan vi började utbildningen i höstas, nämligen Djupedals plantskola i Säve. Plantskolan startades och drivs av Jonas Bengtsson, en av landets främsta perennaodlare och tillika ordförande i Perennagruppen (som bland mycket annat utser Årets perenn). Att få vara praktikant hos honom och hans tre medarbetare är oerhört intressant och lärorikt. Det är dessutom den i särklass trevligaste plantskola jag någonsin satt min fot på!

Mer press

2010-02-17T18:08:00.004+01:00

Det är inte bara Helsingborgs Dagblad (och systertidningen Nordvästra Skånes Tidningar, NST) som har skrivit om entrérabattsprojektet. Även Laholms Tidning var på plats och Lokaltidningen i Båstad har skrivit en notis. Jättekul, javisst, men för mig innebär det möjligen mer press i dubbel bemärkelse. Attans att själva tävlingen hamnar i fokus!

Medial uppmärksamhet!

2010-02-14T20:18:00.009+01:00

I onsdags, när vi som bäst höll på att beskära, fick vi besök av Helsingborgs Dagblad. En av våra lärare hade skickat ut ett pressmeddelande som tidningen nappade på. I pressmeddelandet berättade man att vi nu har påbörjat arbetet med att förbereda säsongens entrérabatter, en aktivitet som blev både uppskattad och uppmärksammad när förra årets elever tog sig an samma uppgift. Projektet går ut på att jag och mina 27 klasskamrater har fått var sin odlingsruta längs entréallén att förvalta och det är fritt fram för oss att planera rabatterna efter eget huvud. De enda två kriterierna vi har att rätta oss efter är att rabatterna ska vara färdigplanterade den 21 maj och att varje rabatt ska fånga upp temat "Sittplats".

HD:s reporter och fotograf följde vårt arbete under dagen och resultatet blev en helsidesartikel i torsdagens tidning. Kul med uppmärksamhet, men jag ryggar lite för att artikeln trycker så hårt på själva tävlingsmomentet. För mig ligger tjusningen och utmaningen i att få förmånen att faktiskt fronta en egen rabatt inför alla besökare till en av Sveriges vackraste trädgårdar. Det räcker långt, riktigt långt!

Beskärning

2010-02-14T16:00:00.015+01:00

Den senaste tiden har vi fått lära oss mycket om beskärning av träd och buskar. I veckan som gick fortsatte vi att beskära de fruktträd som vi påbörjade för ett tag sedan. Det är främst i päronträden som kantar entréallén som vi har gått loss med våra sekatörer och sågar. Jag har tidigare varit drabbad av lätt beskärningsångest och tycker framför allt att det har varit svårt att avgöra hur mycket eller lite jag ska klippa på ett träd. Nu har jag lärt mig massor om beskärning! Vi har haft riktigt bra teorilektioner där vi bland annat fått lära oss när på säsongen det är lämpligast att beskära (utgångsläget är att i princip ALLA buskar och träd mår bäst av att beskäras under JAS-månaderna, dvs juli, augusti, septemer) och hur man ska tänka när man sätter sekatören i grenarna. En av tumreglerna som jag definitivt kommer att bära med mig är att alltid ställa mig frågan "varför?" innan jag kapar en gren. Är det för att trädet ska få ökad fruktsättning, av rent estetiska skäl, föryngring, för att ta bort sjuka eller skadade delar?

Vid tre tillfällen har vi fått vara ute och beskära äppel- och päronträden i parken. Det är oerhört lärorikt att få omsätta det vi lärt oss i klassrummet i praktiskt arbete. Riktigt kul! Och mer komplext än jag först trodde. När man väl hållit på ett tag är det faktiskt ganska lätt att drabbas av en slags klipphybris och plötsligt ser varenda gren på trädet felriktad ut. Många av träden hade långa, uppåtriktade vattenskott och såg faktiskt riktigt fula ut. Jag fick oerhört starka "måste bort"-känslor och då var det bra att ta ett par steg tillbaka och betrakta trädet från håll och diskutera beskärningsbesluten med mina kloka klasskamrater. Det gäller att motivera varje gren som tas bort, för beskärningen stressar trädet och tar man bort för mycket resulterar det i att trädet försöker kompensera förlusten genom att skjuta fler vattenskott. En varsam balansgång med andra ord.

Bloggdebut!

2010-02-12T16:26:00.008+01:00

Ända sedan jag påbörjade trädgårdsmästarutbildningen i höstas har jag känt ett stort behov av att dokumentera min tid på utbildningen. Första terminen vid Norrvikens Trädgårdar var helt fantastisk och jag känner mig redan lite fartblind av allt lyckorus. Genom bloggen vill jag stanna upp ett ögonblick och reflektera lite extra över den tid jag spenderar tillsammans med mina härliga klasskamrater och lärare.

En stor anledning till att jag väljer bloggen som forum för mina iakttagelser är att jag själv fick mycket inspiration att söka trädgårdsmästarutbildningen via en annan blogg, nämligen Blivande trädgårdsmästare. Det är en av eleverna i årskursen över min klass som har bloggat om utbildningen sedan starten hösten 2008. Genom hennes blogg fick jag så oerhört mycket mer information om utbildningen än vad skolan kunde erbjuda. Under våren tar Helen och hennes klasskamrater examen och därmed kommer förmodligen även hennes bloggande att övergå i en annan form. Min förhoppning är att bidra till ytterligare inspiration till dem som är sugna på att utbilda sig till trädgårdsmästare.